Hör och häpna, men jag är inte missnöjd med årets Augustnomineringar i kategorin skönlitteratur. Faktiskt inte missnöjd alls.
Nej, i stället gläds jag storligen åt vad jag ser som ett ovanligt starkt startfält 2024: Agri Ismaïls sensationella debutroman ”Hyper” om kapitalism, flykt och exilens effekter, Linus Gårdfeldts ljuvliga värmländska glesbygdsdikt ”Brorsan, Krabban och Lädret”, Hanna Rajs diktsamling om en mammas död ”Samma mamma” – så enkel och förkrossande fin, Karolina Ramqvists hyllade ”Den första boken”, en kärleksroman som utspelar sig på Jamaica (liksom debuten ”More fire” 2003).
Lägg därtill ”Kungen av Nostratien” av Tony Samuelsson som Malin Lindroth i sin GP-recension beskrev som ett ”existentiell thriller” och menade att det är det bästa som Samuelssons skrivit (2/5). Kul! Och så Mirja Unge who’s gonna be Mirja Unge och som med sin nya roman ”Hundnätter” enligt Agnes Lidbeck förtjänar ”alla priser hon kommer att få” (13/2).
Det är bara ett problem: fyra av sex är Bonniersförfattare. Det ser verkligen inte bra ut.
Annars gläds jag särskilt åt att två så bra – och sinsemellan mycket olika – diktsamlingar är nominerade. Dock rimmar båda, på sitt sätt, det kanske är en grej?
Men för att vara tjatig, hade inte poesi kunnat få en egen kategori? Så det även fanns plats för Ingela Strandberg, Ali Alonzo eller Caroline Ringskog Ferrada-Noli, Pär Thörn, Göran Sonnevi eller Lennart Sjögren. För att inte tala om Bruno K Öijer, säger någon med svart mascara rinnande nerför kinderna.
Men ett starkt och spretigt gäng, det får man säga att de har fått ihop i år, Augustjuryn. Vilket speglar min känsla för litteraturåret 2024 ganska väl, nämligen att det är ett starkt och spretigt år.
Men så kommer vi till kategorin facklitteratur, och tillåt mig då att höja en aning på ögonbrynet.
Det är alltså en genre som befinner sig i kris. Försäljningen går stadigt neråt.
Och även här har vi ett spretigt gäng. Men starkt, det vet jag inte. Jag har sagt det förut och säger det igen: stilistik borde väga tyngre i denna kategori.
Här lyser även journalistik, reportage, debatt och biografier med sin frånvaro till förmån för böcker som Richard Tellströms ”Svensk matkultur under 800 år” och filmvetare Kim Khavar Fahlstedts (för all del fascinerande berättelse) ”Oland”.
Men var är Anders Rydells ”Stulen musik”? Var är Elisabeth Åsbrinks och Gloria Ray Karlmarks ”Gloria”? Var är Elinor Torps ”Flickan i korridoren”? Jag vet inte.
I barn- och ungdomskategorin välkomnar vi inte mindre än två nominerade Göteborgsförfattare: Klara Bartilsson med ”Barrbarnet” och Lova Lakso med sin ungdomsbok ”Utan att passera gå”.
Läs mer i GP Kultur:
