Protester i utanför den svenska ambassaden i Amman, Jordanien. Den upptrissade stämningen har ökat hotbilden mot Sverige.
Protester i utanför den svenska ambassaden i Amman, Jordanien. Den upptrissade stämningen har ökat hotbilden mot Sverige. Bild: Raad Adayleh

Karin Pihl: Sverige har blivit islamisternas nya hatobjekt

Risken för terrordåd med islamistiska motiv har ökat. Sverige har varit senfärdigt med åtgärder mot våldsbejakande islamism. Det måste bli ändring på det nu.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Under den senare delen av 2010-talet skedde en rad islamistiska terrorattentat i Europa: Attentatet på Drottninggatan i Stockholm 2017 dödade fem personer och skadade många fler. I Manchester samma år dödades 17 personer, varav många barn, under en popkonsert. Terrordåden i Bryssels tunnelbana 2016 dödade 35 personer.

Värst drabbat av islamistisk terrorism i Europa under denna tid har Frankrike varit. De samordnade terrorattentaten i Paris 2015 dödade 130 människor och skadade över 350 personer. Dådet i Nice året därpå, då en gärningsman prejade ner människor med en lastbil under nationaldagsfirandet, dödade 84 människor och skadade 500.

Under början av 2020-talet har dock antalet islamistiska terrordåd i Europa minskat. Delvis beror det på att terrorgruppen Islamiska staten, som tagit på sig många av dåden, försvagats. Men också för att underrättelsearbetet i många länder blivit betydligt bättre.

ANNONS

Men vi ska inte tro att Europa är skonat från islamistisk terrorism. Faktum är att den senaste tidens händelser har gjort att Sverige nu pekas ut inom den globala våldsbejakande islamismen, enligt Säpo. Bakgrunden till de ökade terrorhoten är den högerextreme politikern Rasmus Paludans koranbränning utanför Turkiets ambassad i Stockholm, men också den omfattande kampanjen mot den svenska socialtjänsten, där svenska myndigheter anklagas för att tvångsomhänderta muslimska barn.

Än så länge ligger terror-hotbilden kvar på nivå tre av fem, men om den senaste tidens hot inte avtar kan risken höjas till en fyra. Att det finns en ökad risk för terror tycks vara en av anledningarna till att en ny koranbränning nekades tillstånd.

Det är en helt riktig bedömning. Många menar säkert att det är en inskränkning i yttrandefriheten. Men vi måste vara på det klara vad som står på spel här. Verkligheten är att Sverige utsätts för en omfattande internationell kampanj från grupper med extrema åsikter och omfattande våldskapital. Ytterligare en koranbränning kan i ljuset av den upptrissade stämningen vara det som tänder gnistan. Ytterst handlar det om att skydda svenska medborgares liv och hälsa.

Det är också skälet till att de tillfälliga gränskontrollerna mot Danmark infördes 2016 – och som nu kan komma att tas bort – ändå bör vara kvar. Sydsvenska handelskammaren lämnade förra veckan in en stämningsansökan till högsta förvaltningsdomstolen där den menar att gränskontrollerna är olagliga. Migrationsminister Maria Malmer Stenergard har öppnat upp för att avskaffa dem och i stället genomföra inre utlänningskontroller.

ANNONS

Att släppa kontrollerna vid landets gränser är dock en dålig idé. Inte för att de är problemfria. Snarare tvärtom. Passfriheten som gällt i Norden sedan 1950-talet sätts på undantag. Men i ljuset av den internationella hatkampanjen mot Sverige är tajmingen usel. Det vore helt enkelt naivt.

Ordet ”naiv” är möjligen uttjatat i svensk samhällsdebatt. Men det är välanvänt av en anledning. Inte minst inför hotet om våldsbejakande islamistisk terrorism har svenska politiker varit senfärdiga. Det är skälet till att IS-sympatisörer som rest till Syrien och Irak ändå kunnat gå fria när de återvänt till Sverige, och i vissa fall begått brott (SVT 19/9 2021).

Sverige utvisar heller inte farliga individer i samma utsträckning som andra länder. Detta gör att personer som utgör en direkt fara för landets säkerhet kan fortsätta att driva hatkampanjer mot Sverige. Som om det inte vore nog utnyttjar radikala islamister det svenska bidragssystemet, och inte minst det faktum att välfärdsstaten i dag är så avreglerad. Välfärdspengar går till terrorism.

Tidöavtalet innehåller några förslag för att stoppa hoten från radikal islamism. Bland annat stoppa utländsk finansiering av trossamfund och hårdare tag mot konfessionella friskolor. Men det räcker inte.

För att kortsiktigt minska risken för terrordåd måste situationen lugnas ned. Behåll gränskontrollerna och öka även de inre gränskontrollerna. På lång sikt finns ännu mer att göra – från att ta itu med utvisningar till att reda upp bland ekonomisk brottslighet.

ANNONS

Sverige har blivit islamisternas nya hatobjekt. Det är ett faktum vi inte kan vara naiva inför.

LÄS MER: Radikal islamism hör inte hemma i Europa

LÄS MER: De kvinnliga IS-terroristerna ska inte komma undan

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS