Föreställ er att en terrorsekt tar kontroll över hela Västra Götaland. Utländska rekryter som vill delta i kriget, masslakten och våldtäkterna strömmar in från hela världen. Till slut, efter år av blodiga strider, förlorar terroristerna.
Men det är svårt att döma de skyldiga. Många av dem har rest tillbaka till sina hemländer. Och eftersom de länderna inte har något utlämningsavtal med Sverige kommer terroristerna aldrig att ställas till svars för de övergrepp de begått här. Många av förövarna hade barn, och av myndigheterna i hemlandet ansågs det vara viktigt att barnen fick komma hem till tryggheten tillsammans med sina föräldrar. Offren får aldrig upprättelse, trots omfattande bevis.
Det är totalt osannolikt att något sådant skulle ske i Sverige. Men det kan vara bra att försöka sätta sig in i känslan. Just detta är nämligen vad Islamiska statens offer och deras släktingar erfar i Syrien och Irak.
Efter att Islamiska staten slutligen besegrats av Syriska demokratiska armén har IS-krigare hemmahörande i Europa återvänt. Men vissa är kvar i Syrien, framförallt i fånglägret al-Hol, som håller upp emot 70 000 fångar. Många av dem är kvinnor och barn.
Det sker en omfattande smuggling från lägret. Minst 13 svenska IS-kvinnor och deras barn har tagit sig därifrån (SVT 1/11). Några har gripits av syriska armén. Andra har lyckats smita igenom och smugglats ända till Sverige.
I måndags förra veckan greps en kvinna med tre barn när hon landade på Arlanda, rapporterar Ekot (2/12). Enligt Shiyar Ali, representant för det kurdiska självstyret, togs kvinnan tillfånga efter striderna i al-Barhuz, då IS slutligen förlorade sitt territorium. Sedan dess har hon suttit i fångläger i Syrien, men nu har hon alltså återvänt till Sverige.
I det kurdiska självstyret i nordöstra Syrien pågår terrorutredningar mot kvinnan. Till TT säger Shiyar Ali att kvinnan haft en aktiv roll i ”kalifatet”. Hon ska ha varit administrativt ansvarig för rekryteringen av kvinnor till terrorgruppen. Kurderna vill därför ha henne utelämnad så att hon kan ställas inför rätta för de brott hon misstänks för.
Men Sverige lämnar inte ut medborgare till länder utanför Norden och EU. Utrikesdepartementet vill inte kommentera saken (TT 4/10). Det hon står åtalad för här handlar om att hon lämnat Sverige med sin son, mot pappans vilja.
Om Sverige inte kan eller vill utelämna terrorister till de länder där de begått sina brott måste vi se till att de straffas här. Tyvärr har svenska straffskärpningar om samröre med terrororganisationer kommit för sent. Och det finns risk att kvinnorna går under radarn helt. FN har tidigare gått ut med en varning om att många länder inte tar de kvinnliga IS-terroristerna på allvar.
I Sverige finns också ett tydligt fokus på barnen och deras behov av omsorg. Hjälporganisationen Rädda barnen vill exempelvis att Sverige ska hämta hem barn från IS-lägren i Syrien tillsammans med sina mammor, för att i Sverige utreda moderns lämplighet som förälder. Sociala insatser framförs ofta som en lösning för att hindra återvändarna att begå brott i Sverige.
Det sociala är särskilt närvarande när det handlar om kvinnor. Terrorforskaren Magnus Ranstorp säger att kvinnor som rest till IS sällan ställs tillrätta för brott när de kommer tillbaka, eftersom fokus ligger på att ta hand om barnen och anpassa dem till samhället. Till skillnad från männen, som ofta fortsätter en brottslig karriär i Sverige (SVT 14/3 2019).
Inget barn ska straffas för vad deras föräldrar gör. Även barn till IS-terrorister har rättigheter. Men låt inte mammorna komma undan. Låt dem inte gömma sig bakom barnen. Den kvinna som aktivt arbetat för IS kalifat ska straffas för det. Antingen i det land hon begått brotten, eller i Sverige. Om inte för vår egen skull, så för alla kurder, araber, syrianer, assyrier och yazidier som fallit offer för Islamiska statens terrorism, förtryck och folkmord.
