När gängkriminalitet och våld i socialt utsatta förorter diskuteras handlar det alltid om män. Unga män misshandlar och dödar varandra i gänguppgörelser eller drogkrig. De sätter skräck i lokalsamhället. Föräldrarna är ofta förtvivlade och vet inte vad de ska ta sig till. Men det talas sällan om tjejerna. De unga kvinnor vars bröder, pojkvänner och klasskamrater deltar i gängkrigen.
Kvinnor i och kring kriminella gäng är oftast osynliga i den offentliga debatten. Men de finns. Det visar GP:s granskning i helgen om kvinnorna i gängen. De sociala normer som råder bland de unga kriminella männen finns också bland tjejerna.
Precis som för killarna ger ett högt våldskapital status. Våldsamma bråk bland tjejer i Angered har eskalerat den senaste tiden, säger fältarbetarna Anisa Sameer och Amanda Boström till GP. Att ”ärra” någon har blivit ett begrepp. Det betyder att man river en annan tjej i ansiktet så att skadorna syns och offret får leva med skammen.
Fältarbetarna menar att våld mellan unga kvinnor förminskas till tjejslagsmål, trots att det har hänt att personer som deltagit i slagsmålen behövt uppsöka akutvård.
Tjejerna riskerar också att bli inlockade som mer eller mindre aktiva medlemmar av de kriminella gängen, där de ges dubbla roller. Unga tjejer blir ihop med kriminella killar som har status och pengar. De är flickvänner men kan samtidigt vara knarkkurirer.
Eftersom kvinnorna lättare går under polisens radar får de till uppgift att smuggla droger eller förvara vapen hemma hos sig.
LÄS MER: De kvinnliga IS-terroristerna är inga offer
Peter Svensson, tidigare kriminell som nu arbetar med avhopparverksamhet, säger till GP att samhället brister i sitt stöd till kvinnor som vill lämna den kriminella miljön, helt enkelt eftersom kvinnor enbart uppmärksammas som offer.
De kvinnor som är aktiva i gäng är förvisso i hög utsträckning just offer – för våldtäkter, misshandel och hot. Men de kan också vara förövare. De är en del av den kriminella strukturen samtidigt som de är offer för det våld som normaliseras i gängen.
Vi har sett samma fördom – idén att kvinnor inte kan vara farliga – när det kommer till IS-terroristerna som rest till Syrien. Enligt en studie från King’s College i London är 13 procent av de som anslutit sig till Islamiska staten kvinnor. Många av dem är nu fast i fångläger tillsammans med sina barn.
Det förs just nu en debatt om huruvida den svenska staten ska hjälpa de kvinnliga IS-terroristerna att resa tillbaka till Sverige för att kunna omhänderta barnen. Att dessa kvinnor kan utgöra ett allvarligt säkerhetshot mot Sverige verkar inte finnas med som en central aspekt av frågan.
LÄS MER: Hämta inte hem IS-kvinnorna
Samma fördom finns också i diskussionen om hedersrelaterat våld och förtryck. Kvinnor ses nästan per automatik som offer, trots att mammor och andra kvinnliga släktingar i många fall spelar en viktig roll för att upprätthålla de sociala normerna som utgör hederskulturens kärna.
Den kvinnliga delen av släkten är i många fall pådrivande för att utsätta flickor för könsstympning i de kulturer där det förekommer, enligt Socialstyrelsen.
För att kunna analysera och motverka ett samhällsproblem måste man generalisera. Kvinnor är betydligt mindre brottsaktiva än män, särskilt gällande våldsbrott. Därför är det rimligt att fler åtgärder riktas till de män i som befinner sig i riskmiljöer.
Men för grova generaliseringar kan också stå i vägen för det förebyggande arbetet. Särskilt när insatserna bygger på falska föreställningar, ideologi och rena fördomar.
LÄS MER: Så utnyttjar kriminella assistansen för illegal migration
