Adam Cwejman: Överbelånade hushåll ett systemhot mot svensk ekonomi

Sverige toppar rankingen bland de mest riskutsatta bostadsmarknaderna i världen. Det här måste regeringen ta på största allvar.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS

Svenskarna är ett av världens mest belånade folk. Det kan låta konstigt med tanke på att svenska regeringar sedan 1990-talskrisen gjort det till en helig princip att hålla den statliga belåningen under kontroll. Som andel av bruttonationalprodukten hamnar den svenska statens belåning på omkring 35 procent. Jämför det med privathushållens skulder som andel av BNP som är på 95,7 procent - en fördubbling mot 90-talets nivåer.

Förra året fick Sverige den inte så smickrande förstaplatsen när den brittiska tidskriften Economist gjorde ett riskindex för bostadsmarknader. Indexet är en sammanvägning av prisökning på bostadsmarknaden, andel belånade hushåll, andel med rörliga lån samt storlek på lånet jämfört med den disponibla inkomsten. Svenska hushåll hör till de värst belånade i en internationell jämförelse. Men vi är inte ensamma. Nederländerna, Nya Zeeland och Norge har också överbelånade befolkningar.

ANNONS

Det är i hög grad politiska beslut som har bidragit till att svenskar tagit stora lån utan någon plan om hur dessa ska betalas tillbaka. Det kan komma att stå många väldigt dyrt.

Hur blev det så här? Det är ingen slump. Under många år när det i Sverige i praktiken rådde nollränta saknades amorteringskrav, som infördes först 2016 och som då inte var särskilt strängt. Dessutom fanns ränteavdraget kvar sedan tidigare. Helt i onödan med tanke på de låga räntor som gällde under 2010-talet. 2015 uttryckte den dåvarande riksbankschefen Stefan Ingves att det borde slopas för att minska skuldsättningen, men han blev inte hörsammad av den socialdemokratiska regeringen.

Men är inte riksbanken, som hållit räntorna vid nollstrecket under flera år, delvis att skylla för situationen? Riksbanken har i sin räntesättning följt europeiska och amerikanska centralbanken. Det är förstås avgörande. Dessutom har riksbanken köpt bostadsobligationer i stor skala, vilket enligt många bedömare har bidragit till att trissa upp priserna. Men riksbankens handlingsutrymme är begränsat.

Det rimliga under sådana omständigheter hade varit att från politiskt håll dra upp amorteringskravet rejält samt helt avskaffa ränteavdragen. Då hade man i en tid av högre räntor, som nu, kunnat hjälpa hushållen genom att mildra amorteringskravet och höja avdragen. Men i stället eldade man på belåningen när det redan var rekordbilligt att låna pengar.

ANNONS

Tyvärr har varken bankerna eller staten varit någon som helst motvikt i den här frågan. Lärdomarna från finanskraschen 2008 om att ha tillräckligt med reserver tycks gälla för bankerna men inte för privathushållen som har uppmanats att utnyttja det fulla låneutrymmet. ”Kanske vill ni ha lite extra för en renovering” har varit en vanlig säljfras från bankernas låneavdelningar.

Både borgerliga och socialdemokratiska regeringar har observerat hur svenskarna blev ett av världens mest skuldsatta folk, men man gjorde inget åt det. Så sent som inför valrörelsen 2022 öppnade dessutom Moderaterna för att helt pausa amorteringskravet. ”Hushållen är oroliga”, förklarade moderaten Elisabeth Svantesson (numera finansminister). Hon blev snabbt kritiserad av Finansinspektionen som menade att det inte var någon klok idé.

Svantesson drog sedermera tillbaka löftet och det är i skrivande stund inte säkert om det blir aktuellt med en paus för amorteringskravet. Det är bra. Men problemet med privathushållens höga belåning försvinner inte för att vi har ett sparsmakat amorteringskrav.

Många har på grund av låga räntor, låga krav på amortering och subventioner fått intrycket av att lån är billigt, riskfritt och långsiktigt hållbart. Det är förstås bra att kunna låna till sin bostad. Men vad som har hänt i Sverige är att lånen har blivit stora och många inte har tagit höjd för högre räntor eller att lånen någonsin behöver betalas av. Svenskar har kallt räknat med att ökade värderingar löser den biten. Det gör Sveriges befolkning väldigt känslig för plötsliga fall på bostadsmarknaden.

ANNONS

Sverige saknar helt enkelt en sund amorteringskultur och det beror i hög grad på politiska beslut. Samtidigt har de som hyr sina lägenheter sedan tidigt 1990-tal fått se ständigt höjda boendekostnader samtidigt som staten underlättat för låntagare. Hyresgäster har inte tagit del av några ränteavdrag eller Rot-avdrag. Medan husägarens boendekostnader följt konsumentprisindex under flera decennier har hyreskostnaderna ökat i en betydligt snabbare takt.

Det här är en politiskt känslig fråga. Svenska regeringar vågar inte skärpa amorteringskraven eller minska ränteavdragen. Det förvärrar ett problem med hög belåning som ständigt skjuts på framtiden. Som riskindexet för bostadsmarknaden visar så kan det gå riktigt illa om det sker en omfattande krasch på bostadsmarknaden. I ett sådant läge blir regeringen tvungen att gå in och stötta de högt belånade hushållen.

LÄS MER: Snart är lånefesten slut

LÄS MER: Riksbanken har gjort svenskarna fattigare

Redan nu behöver regeringen skapa förutsättningar för en sundare lånekultur i Sverige. Att amortera lån måste bli mer naturligt – det skapar en större förståelse för att lånet inte är något abstrakt som höjda värderingar löser på sikt. En lösning som vice riksbankschefen Henry Ohlsson lyfte redan 2016 var att koppla ränteavdragen till amorteringsnivån – ju mer du amorterar på ditt lån – ju bättre avdrag får du. Det är precis sådana idéer den borgerliga regeringen bör överväga för att minska på svenskarnas skuldberg.

ANNONS

Anmäl dig till Adams nyhetsbrev

Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS