Det är något tråkigt över det borgerliga regeringsalternativet. Öppna konflikter syns sällan. M, L, KD och SD snackade ihop sig om rättspolitiken förra året. Liberalerna har varit mer upptaget med sin politiska överlevnad än att mucka gräl med M eller SD.
De lyckliga regeringsalternativen är alla likadana. Tysta, trista och formella. De olyckliga regeringsalternativen däremot, är olyckliga var och en på sitt vis. Socialdemokraternas koalition knyts egentligen bara samman av att den vill förhindra Moderaterna från att styra landet med stöd av SD.
S vill att alla ska hålla sams så att de kan fortsätta styra landet. Centerpartiet vill behålla sin liberala ekonomiska politik och samtidigt understryka att de är riksdagens humanistiska samvete. MP är brända efter att tvingats till lydnad av S så många gånger att kärnväljarna har flytt fältet. Nu vill de gå till rötterna och få igenom en så radikal miljöpolitik det bara går. V förstår att de inte behöver kompromissa längre och ställer kraven därefter.
Det är med detta utgångsläge Magdalena Andersson går in i valrörelsen. Samtidigt inser statsministern att det finns en betydande andel av väljarkåren som är rätt mån om att samhället är tryggt, energipolitiken sköts ansvarsfullt och att migrationen är reglerad. Men att hålla MP och C nöjda och samtidigt tilltala mittenväljarna råkar vara två sinsemellan oförenliga målsättningar. Ett exempel på detta kom nu i dagarna.
Inrikesminister Anders Ygeman berättade i en intervju med DN om hur han låtit sig inspireras av det danska försöket att motarbeta segregationen genom förändrad stadsplan och maxkvoter för utrikesfödda i segregerade stadsdelar.
Reaktionerna från de rödgröna kom omedelbart: ”Detta är oerhört”, skrev språkröret Märta Stenevi, och fortsatte slå ned på Ygemans idé: ”Att börja ha olika regler för medborgare beroende på etnicitet är fel på så många plan”. Centerledaren Annie Lööf förklarade att det är ”sorgligt att se hur partier tävlar med varandra om att ha hårdast retorik mot personer med invandrarbakgrund”.
Att problemet med segregation leder till livslång arbetslöshet och utsiktslösa chanser för barnen som växer upp i miljöer utan infödda svenskar är inte Stenevi och Lööf blinda inför. Men deras lösningar handlar i regel om ”mer satsningar” för MP:s del eller ”sänk trösklarna” för att tala centerpartistiska.
Reaktionerna är, liksom lösningarna, inte nya. Det är som det brukar vara. Men de säger något väsentligt om Socialdemokraternas märkliga situation. Å ena sidan måste regeringsföreträdarna dra mittåt politiskt, visa att de kan ta ansvar och inte ignorerar Sveriges största samhällsproblem. Samtidigt ska de appellera till partier vars politiska lösningar är fullkomligt utsiktslösa, vilket fler och fler väljare börjar förstå.
En stor andel av väljarkåren förstår att problemet i utanförskapsområden helt enkelt är att det inte går att bli en del av samhället om man från barnsben aldrig kommer i kontakt med det. Om andelen som inte har svenska som modersmål kommer upp till närmare hundra procent i en stadsdel sker ingen integration, alldeles oavsett offentliga åtgärder. Att Ygeman därför lite vagt resonerar kring dessa frågor framstår säkerligen för många, utanför den tjattrande samhällsklassen, som tilltalande.
LÄS MER: Sverige behöver en dansk förortsplan
Men, reaktionerna från samarbetspartierna signalerar tydligt att det stannar vid lite fritt tänkande i en tidningsintervju. Socialdemokraterna kommer nämligen inte få igenom något av det Ygeman pratar om. Det är blott en signal till väljarna: Vi är inte korkade eller världsfrånvända, vi fattar att den rådande politiken inte har fungerat.
Socialdemokraterna skiftar långsamt kurs i en rad frågor samtidigt som partiet gör sitt yttersta för att undvika att tala om hur man resonerade tidigare när allt detta var rasism som ”spelade SD i händerna”. Men i den olyckliga familj som det rödgröna regeringsalternativet utgör kommer inget av detta att bli något mer än lite offentligt käbbel innan Socialdemokraterna återgår till den omöjliga uppgiften att jämka C:s och V:s ekonomiska politik. Kanske borde valrörelsen handla om vad de olika regeringsalternativen kan göra snarare än vad de vill göra.
Anmäl dig till Adams nyhetsbrev
Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
