Statsrådet Anders Ygeman (S) har varit i Danmark och låtit sig inspireras.
Statsrådet Anders Ygeman (S) har varit i Danmark och låtit sig inspireras. Bild: Paul Wennerholm/TT

Sverige behöver en dansk förortsplan

Det är lätt att avfärda Danmarks förortspaket som rasistiskt. Men danskarna har identifierat viktiga problem som spär på segregationen som förhindrar integrationen av nyanlända.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Migrations- och integrationsminister Anders Ygeman (S) har varit i Danmark och låtit sig inspireras av sina danska kollegor. Till DN säger statsrådet att han kan tänka sig att förtydliga kriterierna för vad som utgör ett utsatt bostadsområde i Sverige. Ygeman föreslår att man kanske bör göra som danskarna och sätta en gräns för hur många utomnordiska medborgare som får bo i ett visst område.

I Danmark är det sedan en tid tillbaka ett av flera kriterier som politikerna arbetar med för att få bort stadsdelar från listan över utsatta och segregerade områden. 2018 presenterade den dåvarande danska borgerliga regeringen det så kallade ghettopaketet, något som Danmarks socialdemokrater även stod bakom, i ett led att motverka etnisk segregation, kriminalitet och utanförskap.

ANNONS

Paketet innehöll utöver utökade polisiära verktyg, nya straffskärpningar och åtgärder för tidigare språkinlärning även en målsättning om att utsatta områden inte ska ha mer än 50 procent ”icke-västliga” invånare år 2030. Därefter ska kravet skärpas till maximalt 30 procent. I Danmark har man sedan tidigt 2000-tal gjort en uppdelning av befolkningen utifrån västerländsk (bakgrund i Norden, EU eller länder som USA, Kanada och Australien) eller icke-västerländsk (länder utanför EU).

För att nå målet om att det inte ska finnas några ”ghetton” har en rad bostadsområden och allmännyttiga bostäder i Danmark blivit föremål för rivningar, renoveringar, försäljningar och nybyggen. Med flexibel uthyrning får även människor med jobb eller studier gå före i bostadskön i utsatta områden.

Vissa lockas nog av att avfärda Anders Ygemans provtänkande om kriterier för befolkningssammansättning i vissa områden som något inhumant och rasistiskt. Men då blundar man för det viktiga som danska politiker har identifierat: befolkningssammansättning är också viktigt för fungerande integration, utöver god språkkunskap och arbetsmöjligheter. Det är trots allt som Anders Ygeman själv beskriver det: ”Om du ska lära dig svenska, då måste du öva. Om du då bor i ett område där du kan klara dig på hemlandets språk så blir det otroligt mycket svårare att lära sig och utveckla språket”.

ANNONS

Att ha isolerade och eftersatta bostadsområden likt våra betongförorter har försvårat för nysvenskar att interagera vardagligt med majoritetsbefolkningen. I stället för integration har vi fått en framväxande etnisk boendesegregation som sedan spillt över på andra områden. Den ökande skolsegregationen är kanske det tydligaste exemplet. Enligt Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) går elever med svensk respektive utländsk bakgrund allt oftare i olika skolor.

Tidigare studier har visat att det numera också finns förskolor i Sverige där svenska språket inte längre har en majoritetsställning (SR 7/5-2018). Förra året rapporterade GP om upprörda mammor i Angered som fick anstränga sig för att hitta förskolor där barnen kunde lära sig ordentlig svenska. Konsekvensen av en sådan uppdelning redan i förskoleklass kan ses i Stockholms Järvaområde, som omfattar förorter som Rinkeby och Tensta, där den lokala grundskolechefen krasst konstaterat att omkring hälften av alla sexåringar i området inte behärskar det svenska språket. Det gäller även barn som är födda i Sverige (SVT 23/11-2020).

Efter valet i höst vore det klokt om de borgerliga partierna och Socialdemokraterna kunde komma överens om en svensk förortsplan med syftet att bryta den etniska segregationen. Det bör givetvis inte betyda att man kopierar Danmark rakt av, men vad som händer på andra sidan av Öresund är likväl värt att studera närmare.

ANNONS
comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS