Adam Cwejman: AI - en bra dräng men usel herre

Artificiell intelligens kan hjälpa oss att vara produktiva och effektiva. Men hjälper det mänskligheten att bli bättre? Tveksamt.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Jag är ledsen Dave, jag kan tyvärr inte göra det. Den spända dialogen mellan astronauten David Bowman och AI:n HAL 9000 i Stanley Kubricks klassiker "2001 - ett rymdäventyr" från 1968 är svår att frigöra sig i från. Datorn ska ju vara din evigt lojala tjänare, inte ha egna idéer. Det är en surrealistisk känsla att bli mästrad av en ”varelse” som låter mänsklig men som samtidigt inte alls är det.

Den japanske professorn i robotik Masahiro Mori kallade tillståndet ”den kusliga dalen”. Ju mer människolik en artificiell intelligens blir, ju mer empati får vi för den, tills det når en punkt då något slår slint inom oss – vi blir äcklade och förskräckta av vad vi har mött. Scenerna i 2001 utgör ett sådant möte, HAL 9000 är både mänsklig och samtidigt inte.

ANNONS

David Bowmans dialog hör inte längre till science fiction-litteraturens och filmens domäner. Vill man prata med en artificiell intelligens på HAL:s höga språkliga nivå går det alldeles utmärkt. Visserligen har AI:n i dag, till skillnad från HAL 9000, inte någon makt över maskinerna omkring dig, men det är väl bara en tidsfråga.

Är det här bara en ”kul grej” eller står vårt samhälle inför något stort som kan vara svårt att överblicka i nuläget?

Många tidigare revolutioner i IT-eran har runnit ut i sanden. Virtuell verklighet (VR) har varit ett löfte sedan tidigt 1990-tal, självkörande fordon är fast i en juridisk-teknisk återvändsgränd. Decentraliserad finans – bortom riksbanker och nationalstaters valutor – har haft det kämpigt det senaste året.

Att ha VR-glasögon på sig gör många illamående, det känns spännande men lite onödigt. Självkörande fordon är varje lagstiftares och försäkringsbolags mardröm, ingen vill dela trafiken med ouppdaterade kinesiska elbilar. Kryptovalutor och oberoende digitala banker har kraschat spektakulärt under 2022.

Vad som i teorin har varit teknisk-samhälleliga revolutioner har i mötet med vår värld smält undan som orealistiskt och komplicerat. Är det annorlunda med artificiell intelligens? Ja och nej.

Bolaget Open Ai:s tjänst ChatGPT (som Microsoft köpt hälften av andelarna i för den nätta summan av 100 miljarder kronor) har den snabbaste användartillväxten som har uppmätts för en mjukvarutjänst. En miljon användare på fem dagar. Det tog Facebook tio månader, Twitter två år och Instagram två månader att nå dit.

ANNONS

Jag satt en kväll och förhörde ChatGPT om allt mellan Hegels filosofi till den bästa gräsklipparen för känsliga gräsmattor. Det kom välartikulerade och balanserade svar i en strid ström. Stegvis försökte jag få Ai:n att skriva alltmer invecklad programkod i programspråket Python. Ai:n levererade allt, tydligt och snabbt. Möjligheterna tycktes oändliga.

Skälet till att Ai:n kommer att revolutionera vår redan genomdigitaliserade tillvaro är enkel: Det är inte svårt att använda tjänsten. Det behövs inga förkunskaper även om det hjälper om du förstår vilken information Ai:n bearbetar. Du behöver inte ens kunna stava eller skriva särskilt väl, Ai:n kommer greppa vad du är ute efter.

Det som förenar sådant som den smarta telefonen, ”paddor”, söktjänster och sociala medier är att de är enkla att använda. De suger in oss, användargränssnitten är pedagogiska och möjligheterna stora. Precis så är det med Ai-chattarna. Och de är inte ens röstaktiverade än, men det lär inte dröja länge.

Den första riktigt välfungerande sökmotorn öppnade upp världens samlade kunskap för oss. Men vi var själva tvungna att ta steget ut i informationsdjungeln. Vi fick hjälp att sovra i informationen. Men att bedöma kvalité, äkthet och alternativ fick vi göra själva. Det tar en stund att lära sig. Även om det går snabbare än att slå i böcker och prata med livs levande människor. Nu försvinner det steget.

ANNONS

Det är därför man på Alphabet, Googles moderföretag, i december utlyste en ”kod röd” när det blev uppenbart hur kraftfull OpenAI:s ChatGPT tjänst egentligen var. På Alphabet inser de vilket paradigmskifte Ai:n utgör för människans interaktion med omvärlden. Deras miljardintäkter kan försvinna lika snabbt som den tidigare söktjänsten Yahoo förlorade marknadsandelar till Google.

När Google blev den dominerande sökmotorn under sent 00-tal revolutionerades sättet på vilket vi söker efter information. ”Att googla” blev ett vardagligt verb. Mindre känt för allmänheten var att sökmotorn, tillsammans med sociala medier som Facebook och Instagram tog över hela annonsmarknaden på några år till mediehusens stora förtret.

Nu står tronpretendenterna till Alphabet i rad och det rullas dagligen ut nya Ai:tjänster med originella användningsområden och tillämpningar. Vare sig man jobbar med ljud, text, programkod, siffror eller bild kommer det att ske någon sorts förändring.

Det låter som idel produktivitetsvinster och effektiviseringar. Men vilken är denna värld befolkad av HAL 9000-kopior som vi ger oss in i och kommer det att förbättra samhället och våra liv? Vad vi ser är uppenbara produktivitetsvinster. Men konsekvenserna kan komplicera vår tillvaro rejält.

Det första problemet är grundat på behovet av lönsamhet. AI-tjänsterna kräver än så länge stora mängder dator- och serverkraft. Det är inte gratis för OpenAI som just nu läcker pengar. Google och Facebook har blivit rika på vår uppmärksamhet, något liknande är i tangentens riktning för Ai-företagen. Detta första problem är en tröskel för Ai-företagen. De kommer behöva behöva göra oss människor beroende av att använda dem.

ANNONS

Det andra problemet har att göra med vad Ai:n gör med vårt samhälle och hur vi förhåller oss till information. AI:n utgör nämligen en sorts avgränsning av Internet. Att googla information är, även om det förstås är filtrerat genom algoritmer, något av en upptäcktsfärd. Man vet inte vad man hittar. Olika åsikter, infallsvinklar och perspektiv delar plats. Ai:n blir ett högeffektivt filter. Vi sparar tid men vi centraliserar urvalet ytterligare ett steg. Om dess administratörer inte anser att vissa sorters svar och slutsatser är önskvärda så kommer dessa svar inte att genereras.

Den tredje problemet handlar om Ai:ns lån och stölder från människan. Upphovsrätten kommer få sig en tung utmaning. Samtliga Ai-tjänster använder sig av den samlade text- och bildproduktion som vi människor har tillgängliggjort på nätet. Bild-Ai:n DALL-E som skapar bilder och illustrationer behöver ha källmaterial. Samma sak med ChatGPT eller Ai:n som nu införlivats i söktjänsten Bing. Ai-tjänsterna tar urskiljningslöst av det som vi människor redan skapat – för att därefter sammanfoga, förändra, modulera och presentera resultatet. Någon upphovsrättsersättning är det inte tal om. Begynnande rättsprocesser i USA från olika branschorganisationer staplas redan på hög. I diktaturer som Kina kommer det hindret att vara lägre.

ANNONS

Det fjärde problemet handlar om äkthet och vår förmåga att skilja sant från falskt. Eftersom AI-programmen kan bearbeta stora mängder text, ljud och bild kan de också skapa dessa. Möjligheterna för underrättelsetjänster, desinformationskampanjer och bedragare är omfattande. En Ai som förstår den språkligt-bildliga värld vi människor rör oss inom är expert på att imitera den.

Just nu tränar Ai-tjänsterna på oss människor. Varje fråga förbättrar tjänsterna en smula. Det kommer att bli enklare att få de svar vi behöver. Och ju mer naturlig Ai:n blir i vår tillvaro ju fler användningsområden kommer människor att hitta för dem. Rätt vad det är så är vi ständigt omgivna av våra förment lojala hjälpredor som ska underlätta i våra liv.

LÄS MER: AI kan ta ditt jobb - även om du har lång utbildning

Men vill vi verkligen att vår diskmaskin avråder eller rentav förbjuder oss från att köra det snabba programmet? ”Jag kan tyvärr inte tillåta dig att göra det” kanske den meddelar dig förnumstigt. Det låter trivialt. Men ju mer sammanlänkade vi blir med tekniken, ju mer sårbar blir vår tillvaro för tekniska misstag och Ai:s nyckfullhet (det finns redan skrämmande exempel på det).

Ai:n är något annat än en energisnål lampa – den är skapad för att göra det vi gör, men blixtsnabbt och på en hög nivå. Vill vi verkligen omge oss med robotar vars främsta uppgift är att imitera oss människor? Vill vi verkligen gå ned i den "kusliga dalen"?

ANNONS

Anmäl dig till Adams nyhetsbrev

Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS