Efter nyår stängs Dansmuseet i Stockholm. Anledningen är att museet inte längre har råd att betala hyran. Trots ökade kostnader för hyra, verksamhet och löner har det statliga bidraget inte höjts sedan 2018. Dansmuseet är inte unikt utan visar på en urholkning som vi ser i hela landet. De Geerhallen i Norrköping står inför en 60-procentig hyreshöjning 2026. Göteborgs museer, Moderna dansteatern, Galeasen, Naturhistoriska riksmuseet och Dramaten är andra omtalade exempel.
När lokalkostnaderna stiger blir det allt svårare för museer, scener och andra kulturaktörer att fortsätta verka. Många av verksamheterna, stora som små, står inför en ackumulerad underhållsskuld, har en ökande andel lokalkostnader och tampas med besparingskrav. Sammantaget hotas stora delar av kulturlivets utveckling och i vissa fall till och med dess möjlighet att överleva.
Vi ser här en tydlig paradox: Kulturens betydelse i vår tid är oomtvistlig och genomslaget i landet är starkt. I budgetpropositionen för 2025 beskrivs det som ett faktum och kulturen anses vara extra betydelsefull i vår oroliga samtid. Samtidigt beräknas den tänkta kulturbudgetens andel av totalen vara den lägsta på 20 år.
De kulturpolitiska målen och även regeringsformen syftar bland annat till att garantera alla medborgare tillgång till ett brett kulturutbud. Men målen kommer att missas helt om den växande utmaningen med kulturens lokaler inte adresseras kraftfullt och långsiktigt.
Hur kan vi säkerställa att kulturen och dess mångfald fortsätter att vara en stark kraft i vårt samhälle?
Lösningen på denna komplexa fråga ligger hos flera aktörer på olika nivåer, nationellt och lokalt. Hur kan vi säkerställa att kulturen och dess mångfald fortsätter att vara en stark kraft i vårt samhälle? För det krävs konstruktiva samtal och gemensamma ansträngningar.
I landet finns flera intressanta modeller för att möta kulturens lokalutmaningar. Det handlar om allt från statliga och kommunala insatser till privata initiativ och samarbeten.
Vad finns det exempelvis för hyresmodeller för kulturverksamheter? Och från politikens sida behöver man överväga nya uppdrag och finansieringsmodeller som bättre speglar kulturens värde i samhället.
Kulturen behöver också behandlas som en central del av stadsplanering, utbildning och sociala sammanhang. Genom att inkludera kulturens långsiktiga behov av lokaler i den bredare samhällsplaneringen kan vi säkerställa för framtiden att våra städer och samhällen inte bara är funktionella, utan också levande, trygga och inspirerande.
Vad kan vi lära oss av varandra? Hur ska vi gemensamt hitta hållbara lösningar där kultur kan verka i samhället med rimliga hyror i ändamålsenliga lokaler på både nationell, regional och lokal nivå?
Kulturlivets närvaro är en gemensam fråga och en central del av vårt samhälle. Vi måste alla ta vår del av ansvaret.
Gunnar Ardelius, generalsekreterare Sveriges Museer
Mikael Brännvall, vd Svensk Scenkonst
Läs mer i GP Kultur:
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
