Våga anställa även personer som har vissa språkliga och digitala brister, förutsatt att de sköter sig, skriver Anna Runinge.
Våga anställa även personer som har vissa språkliga och digitala brister, förutsatt att de sköter sig, skriver Anna Runinge. Bild: Janerik Henriksson/TT

Tänk nytt — vi kan inte slösa bort de nyanländas kompetens

Våga anställa även personer som har vissa språkliga och digitala brister, förutsatt att de sköter sig. Framför allt om de skaffat sig en utbildning inom ett bristyrke, skriver Anna Runinge.

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du skriva en egen insändare? Mejla till: friaord@gp.se. Vill du svara eller har du synpunkter på en insändare? Använd samma mejladress och ange vilken insändare det gäller.

ANNONS
|

Inte minst nu i valtider är frågan om arbetslösheten bland nyanlända aktuell. Röster höjs om att begränsa bidragen. Det är för lätt att leva på bidrag, säger man. Måhända är det så, men jag vill rikta ljuset mot en annan kategori, nämligen på de nyanlända som vill jobba men som inte får.

Jag är pensionerad SFI-lärare. Bland mina elever fanns många som inte haft möjlighet att gå i skolan i hemlandet. För den som kommer hit utan skolbakgrund och med inga andra språkkunskaper än modersmålet, är steget till att klara en yrkesutbildning enormt!

För den kategori lågutbildade personer jag tänker på, är det en otrolig prestation att först klara SFI-kurserna och sedan en yrkesutbildnings alla teoretiska kurser. Inte många klarar de utmaningar detta innebär. Jag har dock haft glädjen att följa två kvinnor som lyckats. Båda är afghaner, de saknade skolgång från hemlandet, och de talade enbart modersmålet dari. Den ena kämpade sig igenom en undersköterskeutbildning, den andra en utbildning till måltidsbiträde. Imponerande!

ANNONS

Hur gick det då? Fick de jobb? Nej, det gick inget vidare. Ingen av dem har lyckats få ett fast jobb. Måltidsbiträdet har vikarierat så mycket inom städ i sin hemkommun, att hon nu inte får jobba mera. LAS tycks sätta stopp. Fasta tjänster får de inte, trots att de söker. Rätt utbildning har de ju, men förklaringen de får (om de får någon) är att deras digitala kompetens inte räcker till och ibland att de inte formulerar sig tillräckligt väl skriftligt på svenska. Och så är det säkert. Men går det verkligen inte att komma runt det problemet? Att låta någon annan bistå med just de uppgifterna?

Jag tror att arbetsgivarna, framför allt kommunerna, måste börja tänka utanför boxen. Våga anställa även personer som har vissa språkliga och digitala brister, förutsatt att de sköter sig. Framför allt om de skaffat sig en utbildning inom ett bristyrke. Om vi ser krasst samhällsekonomiskt på saken: de ska ju ändå försörjas. Då är det väl bättre att de jobbar, kan man tycka. Och tro mig, de allra flesta vill inget hellre.

Anna Runinge

LÄS MER:Avslag för språktest för förskolepersonal

LÄS MER:Staden lägger krokben för nyanlända som vill yrkesutbilda sig

LÄS MER:SKR: Ge ukrainska flyktingar rätt till SFI

ANNONS