Enligt en undersökning från Läromedelsförfattarna är ett stort problem att många rektorer inte har råd att köpa in läromedel. Regeringen gör därför en historisk satsning på fler läroböcker. 685 miljoner kronor redan i år och en halv miljard kronor årligen därefter, skriver debattören.
Enligt en undersökning från Läromedelsförfattarna är ett stort problem att många rektorer inte har råd att köpa in läromedel. Regeringen gör därför en historisk satsning på fler läroböcker. 685 miljoner kronor redan i år och en halv miljard kronor årligen därefter, skriver debattören. Bild: HENRIK MONTGOMERY / TT

Nu ersätter vi skärmtid med lästid och satsar på läroböcker

Både Expressen och Göteborgs-Posten har nyligen publicerat talande berättelser om hur det blir när skärmar och datorer på vissa skolor har ersatt böcker, papper och penna. Sverige hör till ett av världens mest digitaliserade länder; det är i grunden något positivt. Men i skolans värld har den ibland gått för långt, skriver Lotta Edholm (L), skolminister.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS

I ett fall behövde en elev flytta till Frankrike innan han fick öva på att skriva för hand i stället för på dator. Genom metodiska övningar med papper och penna förbättrades elevens läs- och skrivförmåga avsevärt. I ett annat fall tvingades en förälder, läraren Nicklas Mörk, lägga lång tid på att arbeta om läxorna från skolan. Han behövde skriva om digitala spretiga underlag till en sammanhängande text som gick att skriva ut och läsa på papper. Nicklas skriver själv i artikeln att det är något fel när en lärare med tjugo års erfarenhet har svårt att hjälpa sina egna barn med läxan. Jag kan inte annat än att hålla med. Så här kan vi inte ha det. Digitala verktyg, eller digitalt material, får aldrig helt ersätta böckerna.

ANNONS

Ogenomtänkt digitalisering

Det två exemplen ovan är visserligen enskilda fall, men många elever, lärare, föräldrar och forskare bekräftar bilden. Det är uppenbart att den förra socialdemokratiska regeringens forcerade och ogenomtänkta digitalisering av skolan har fått tydliga negativa effekter. Styrningen har varit bristfällig, vilket har lett till att huvudmännen och skolorna själva har tolkat vad som ska göras. Följden är att digitaliseringen på vissa håll har dragits alldeles för långt och den har även tagits som intäkt för att läroböcker, papper och penna inte längre behövs.

Enligt vetenskapliga studier som Skolverket presenterar finns flera fördelar med tryckta texter. Vid digital läsning tillbringar läsaren kortare tid med att just läsa. Eleverna gick igenom texten snabbare på bekostnad av förståelsen av vad de nyss läst. De som hade läst tryckt text kunde på bättre sätt återge huvudpoänger, mindes fler delar och visade över lag på en bättre läsförståelse. Vidare finns det studier som visar att barn som använder papper och penna skriver längre uppsatser, har lättare att känna igen bokstäver och kommer ihåg mer av undervisningen.

Behöver rörelse

När det gäller skärmar i förskolan är utvecklingen som mest besvärande. Hugo Lagercrantz, barnläkare och senior professor vid Karolinska institutet, är en av många tunga namn som varnat för skärmtid för barn. Små barn behöver rörelse och lek – inte stillasittande framför paddor.

ANNONS

Samtidigt är givetvis inte all digitalisering av skolan av ondo, tvärtom. Elever lever i en digital värld och behöver exempelvis lära sig att värdera källor på nätet. Digitalisering av både system och administration är en självklarhet. Och under pandemin var det helt avgörande att det fanns en fungerande infrastruktur för digital undervisning. Rätt använda är även digitala verktyg, eller digitala inslag, bra och nödvändiga komplement till läroboken. Men det måste alltid ske på ett genomtänkt sätt och bygga på forskning och beprövad erfarenhet.

Rätt använda är även digitala verktyg, eller digitala inslag, bra och nödvändiga komplement till läroboken

Enligt en undersökning från Läromedelsförfattarna är ett stort problem att många rektorer inte har råd att köpa in läromedel. Regeringen gör därför en historisk satsning på fler läroböcker. 685 miljoner kronor redan i år och en halv miljard kronor årligen därefter. Det är det första steget i att ersätta skärmtid med lästid.

Massdigitaliseringen av skolan har varit ett misstag. Skärmar har tillåtits tränga ut böcker, papper och penna. Vi bryter nu den utvecklingen. Det finns en anledning till att man talar om böckernas magi, och inte surfplattornas.

Lotta Edholm, skolminister

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS