”Alla pratar om att bygga plattformar. Fast plattformen är ju den som står kvar när tåget har åkt”. Bredbands- och internetpionjären Jonas Birgersson propagerade under 1990-talet sin önskan om snabbare utbyggnad av bredband. Att det var för mycket snack och för lite verkstad.
Politiken tog sig upp ur startblocken och anammade utvecklingen, exempelvis genom skattefri dator via jobbet vilket fick över en miljon svenskar att få sin första hem-PC. Fast det kanske viktigaste politiska beslutet var att ta ett samlat grepp över såväl bredband som internet med utredningen ”Bredband för tillväxt i hela landet”. På så vis kom internet att bli en del av den svenska infrastrukturen.
Vi inom rymdindustrin ser likheter mellan 1990-talets internetutveckling för samhället och rymdens betydelse idag. Internet började med ADSL-modem via telefonjacket men går nu över till ett globalt bredband utan vita fläckar tack vare satelliter. Rymdens infrastruktur med satelliter ger säkrare navigering för flyget och sjöfarten och skapar dessutom vardagliga tjänster som mobiltelefoni, kartor som Google Maps samt GPS. Och tack vare data från satelliter får vi väderprognoser och kan förstå miljöförändringar. Vi ser att mer och mer hanteras med rymdens infrastruktur.
Medlemsländernas anslag till ESA är därför en bra indikator på hur viktig regeringar anser att rymden och dess verksamheter är
Vårt samhälle och välfärd är redan i dag lika beroende av infrastrukturen i rymden som bredbandet kom att bli. Skillnaden är att dagens politik står och stampar om rymden och kommer inte ur startblocken. Därmed riskerar svenskt näringsliv och rymdindustrin att hamna på efterkälken.
Sverige är en av 23 medlemmar i den europeiska rymdorganisationen ESA (European Space Agency). Varje medlemsland bidrar till en verksamhet som spänner sig från forskning till kommersiella rymdprogram som utveckling och uppskjutning av satelliter och rymdraketer för att bygga rymdens infrastruktur.
ESA:s budget för 2026 motsvarar 56,7 miljarder kronor. Pengarna fördelas efter georetur-principen. Det vill säga att länderna får i kontrakt tillbaka till företag och akademi efter bidragande medel.
Medlemsländernas anslag till ESA är därför en bra indikator på hur viktig regeringar anser att rymden och dess verksamheter är. De fem största bidragsgivarna till ESA:s budget för 2026:
1. Tyskland (14,4 miljarder kronor; 25,4% av budgeten)
2. Frankrike (10,6; 18,7%)
3. Italien (8,7; 15,3%)
4. Storbritannien (5,2; 9%)
5. Spanien (3,1; 5,5%)
(Källa: Rymdstyrelsen)
I Sverige vill vi gärna se oss som en stor industrination med stolta anor och en betydande rymdindustri. Dock är vårt bidrag till ESA förhållandevis litet. För 2026 är det svenska anslaget till ESA drygt 850 miljoner kronor. Det motsvarar 1,5 procent av budgeten. Det är faktiskt den lägsta nivån under hela 2020-talet.
Färre kontrakt
I det senaste ministermötet minskade Sverige dessutom sin andel ytterligare och bidrar endast med 0,87 procent i de frivilliga rymdprogrammen. Det placerar Sverige på plats 17 av de 23 medlemsländerna.
Eftersom tumregeln är att ju mindre till ESA, desto färre kontrakt till medlemslandets näringsliv signalerar det att vår regering inte värderar svenskt näringsliv för rymdindustrin speciellt högt. Det är allvarligt och skadligt eftersom vi kommer att hamna utanför i upphandlingar.
Sverige har mycket goda förutsättningar för att ta större ansvar i de europeiska rymdprogrammen. De svenska företagen har kompetens och erfarenhet vilket gör att utvecklingspotentialen är stor. Därtill ser vi att en hel del teknologi som utvecklas för rymden kommer till användning inom andra områden. På GKN Aerospace har rymdsatsningen inneburit att tekniska landvinningar har överförts till civilflyget, som exempelvis utveckling mot lättare flygplansmotorer som drar mindre bränsle.
Samlat grepp
Det är avgörande för svensk industri att regeringen förstår att vår infrastruktur i rymden är lika grundläggande för Sveriges framtida samhälle som internet blev under 1990-talet.
– Regeringen måste därför prioritera frågan och ta ett samlat grepp om vad rymd och rymdindustri betyder för Sveriges framtid.
– För att skapa bättre förutsättningar för näringslivet måste Sverige ta en aktivare roll för rymdinvesteringar, bland annat genom att kraftigt öka sitt bidrag till ESA.
Plattformen är klar. Det ligger nu på regeringens ansvar att Sverige inte står kvar när tåget avgår.
Thomas Badinander, chef över GKN Aerospace rymdverksamhet
