Regeringen har pekat ut AI, halvledare, avancerade material och bioteknik som avgörande för Sveriges konkurrenskraft. Då krävs inte bara satsningar på forskning och utveckling, utan också att utbildningssystemet levererar den ingenjörskompetens som gör tekniksprången möjliga, skriver debattörerna. Bild: Thomas Johansson/TT

Ingenjörsbristen bromsar svensk tillväxt – men regeringen bara lappar och lagar

Kompetensbristen på ingenjörer bromsar svensk tillväxt. Samtidigt begränsas utbildningskapaciteten av ett styr- och ersättningssystem som inte fungerar. Regeringen behöver gå från tillfälliga satsningar till långsiktiga reformer, i stället för att lappa och laga, skriver fyra företrädare för arbetsgivarorganisationer.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS

För svensk exportindustri, life science, kemi- och techbranschen är kvalificerade ingenjörer avgörande för att investeringar och jobb ska stanna i Sverige. I dag bromsar kompetensbristen tillväxten.

Regeringen har pekat ut AI, halvledare, avancerade material och bioteknik som avgörande för Sveriges konkurrenskraft. Då krävs inte bara satsningar på forskning och utveckling, utan också att utbildningssystemet levererar den ingenjörskompetens som gör tekniksprången möjliga.

TechSverige och IKEM representerar över 2 600 företag inom dessa områden. För våra medlemsföretag är tillgången till ingenjörer avgörande för att kunna investera, växa och behålla verksamhet i Sverige. När kompetensen saknas påverkas hela Sveriges förmåga att hävda sig globalt.

Nio av tio ingenjörer är etablerade på arbetsmarknaden inom ett år

När efterfrågan på ingenjörer ökar snabbare än utbildningsplatserna uppstår en flaskhals för investeringar, innovation och jobb. När rekryteringar inte kan genomföras i Sverige skjuts projekt upp eller flyttas.

ANNONS

Samtidigt ökar söktrycket till flera ingenjörsutbildningar. Ändå tvingas lärosäten som KTH och Chalmers tacka nej till studenter, trots stor brist. Takbelopp och låga ersättningsnivåer gör att fler platser inte kan finansieras, trots att kapacitet finns. Problemet är inte efterfrågan, utan förutsättningarna.

Avkastningen är hög. Nio av tio ingenjörer är etablerade på arbetsmarknaden inom ett år. Varje examinerad ingenjör bidrar till tillväxt, innovation och skatteintäkter.

Detta ligger i linje med regeringens ambitioner i STEM-strategin. Samtidigt bygger dagens satsningar på tillfälliga tillskott. Utan strukturella förändringar riskerar kapaciteten att minska igen.

Höj takbeloppen

Expansion får inte ske på bekostnad av kvalitet. Ska fler studenter antas måste resurserna följa med. Vi anser att regeringen bör:

– Höja takbeloppen för utbildningar med hög kvalitet och tydligt arbetsmarknadsbehov.

– Reformera styr- och resurstilldelningen med fokus på kvalitet, genomströmning och relevans. Basår, grundutbildning och vidareutbildning bör ingå i ett sammanhållet system som bättre möter kompetensbehoven i ekonomin.

– Höja ersättningsnivåerna för NTF-utbildningar så att fler kan utbildas med bibehållen kvalitet.

– Öka andelen behöriga sökande, med särskilt fokus på att fler flickor väljer tekniska utbildningar.

Om regeringen inte låser upp de bästa ingenjörsutbildningarna nu riskerar investeringar och jobb att hamna någon annanstans. Det är inte bara en utbildningsfråga – det är en fråga om Sveriges framtida välstånd.

ANNONS

Åsa Zetterberg, vd TechSverige

Ana Andric, näringspolitisk expert TechSverige

Jakob Tellgren, vd IKEM – Innovations- och kemiindustrierna i Sverige AB

Jessica Sjönell, ansvarig utbildningspolitik IKEM – Innovations- och kemiindustrierna i Sverige AB

ANNONS