Vi sitter i möte för att starta upp ett nytt matdonationssamarbete mellan en ideell organisation och en Hemköpsbutik. Vårt hörn av matsalen gästas ideligen av människor som vill hälsa på föreståndaren. Hans mobil ringer konstant. “Oj, jag behöver ta det här. Hej! Hur mår du? Jajamen. Det blir lasagne. Du är välkommen.”
Det blir allt vanligare att civilsamhället förser människor med mat. I Stadsmissionens senaste fattigdomsrapport redovisas att 72 procent av deras insatser handlar om just detta. Elinn Leo Sandbergs forskning från 2023 visar att 86 procent av Svenska kyrkans församlingar och pastorat ägnar sig åt matbistånd. Till Ätbart vittnar organisationer från Skellefteå till Ystad om långa köer utanför deras matutdelningar. I dag på internationella frivilligdagen vill vi hylla medmänskligheten hos ideella aktörer men också varna för en skrämmande samhällsutveckling.
Vänder sig till kyrkan
Ätbarts kartläggning visar att cirka tre hundra ideella organisationer i Sverige på regelbunden basis delar ut butiks- och grossistöverskott till människor i behov. I hela landet håller välfärdssamhället på att bli ett välgörenhetssamhälle. Tjänstepersoner inom socialtjänsten och Migrationsverket råder allt oftare människor att vända sig till civilsamhället för mat. Hemtjänstpersonal och boendestödjare vänder sig till kyrkan efter besök hos brukare med tomma kylskåp. Lågt räknat visar Ätbarts statistik att minst 10 000 hushåll hämtar eller serveras butiksdonerade livsmedel från mindre organisationer varje vecka.
Från en ort i Västra Götaland berättas: “Det är klart att det är ett problem att kommunen blivit beroende av att församlingen delar ut mat. Mat ska inte vara en allmosa. Men vad ska vi göra? Jag kommer aldrig att kunna neka någon mat om jag kan hjälpa.”
Frivilligorganisationerna möter fler behövande än de kan bistå och de beskriver en påtaglig ökning under det senaste året. De flesta har en lång väntelista även om de jobbar med att tidsbegränsa matkasseprenumerationen för respektive mottagare. “Vi måste rotera för att hjälpa alla. Och det är viktigt för oss att inte göra matdonationer till en norm.”
En annan risk, som forskaren betonar, är att matöverskott ses som en lösning på fattigdomen, vilket det naturligtvis inte är
Med hänsyn till rådande situation bör livsmedelsbutikernas överskott fortsätta att delas ut till behövande. Maten fungerar som en temporär lindring och ett lägsta golv att ta spjärn mot för de människor som drabbats hårdast av samhällets utmaningar. “Vårt uppdrag är och har alltid varit att finnas till hands för människor i olika sorters nöd”, beskriver en diakon anställd i Svenska kyrkan. “Vi bistår gärna med social gemenskap, tar tillvara på jordens resurser på ett hållbart sätt och delar ut mat till människor i absolut behov. Samtidigt är det viktigt att varna för utvecklingen vi nu ser.”
Även Elinn Leo Sandberg, forskare vid Lunds universitet, delar oron: ”Det finns risker med att mathjälpen från civilsamhället blir permanentat. En av riskerna är att den offentliga välfärden tar ett steg tillbaka, när civilsamhället alltmer tillgodoser ekonomiskt utsatta personers behov av mat. Det kan innebära att ansvaret för utsatta grupper alltmer ses som civilsamhällets”. En annan risk, som forskaren betonar, är att matöverskott ses som en lösning på fattigdomen, vilket det naturligtvis inte är. Hon menar att människor som lever i fattigdom framförallt behöver få högre inkomster.
Samhälleligt misslyckande
I årets fattigdomsrapport beskriver mottagare av mat att de inte längre skäms över sin situation eftersom det blivit så vanligt. Nej, utsatthet är inte ett individuellt misslyckande. Det är dock ett samhälleligt misslyckande. Effekterna av pandemin och invasionen av Ukraina avslöjar hur låg motståndskraft det svenska samhället har och hur djupa samhällsklyftorna har blivit.
Att kommunerna blir allt mer beroende av civilsamhällets matdonationer är ett steg i fel riktning. Vårt budskap tål att upprepas. Donerad mat kan ge akut lindring, men får aldrig bli en lösning på matfattigdom. Rätten till mat ska inte vara en fråga om frivilligarbete.
Li Kristjansdottir, projektledare Ätbart
Gabriel Johansson, ordförande Ätbart