Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Christofer Ahlqvist: Djuraktivisterna använder samma metod som Trump

Personer inom djurrättsrörelsen verkar göra vad de kan för att så tvivel kring GP:s granskningar av hoten mot bönderna. När det blivit var mans egendom att driva opinion på internet behövs starka medier som vågar stå emot nätmobben.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

När Göteborgs-Posten publicerade granskningen Terrorn mot bönderna våren 2019 blev uppmärksamheten enorm. Jag fick positiva meddelanden av människor runtom hela Sverige och många hade också ett gemensamt budskap: Äntligen tar ett större mediehus upp den här frågan.

Trots att majoriteten av responsen var positiv var det vissa som tyckte helt tvärtom. Att den numer extremistklassade rörelsen Djurfront var kritiska var kanske inte oväntat men det var överraskande att se delar av den icke ljusskygga djurrättsrörelsen försök till att så tvivel runt vår granskning.

LÄS MER: Succé för GP - ökar mest i Sverige

Ett exempel på detta är när Centret mot våldsbejakande extremism klassade vissa grupper inom djurrättsaktivismen som våldsbejakande extremister. Hedrande nog för oss så hänvisades det mycket till vår granskning i rapporten. När vi skrev om nyheten så kontrade organisationen Djurens rätt med att lägga ut ett Facebook-inlägg med budskapet att bland annat GP hade feltolkat rapporten och att våra rubriker var missvisande. Vi hade dock inte feltolkat rapporten och vår rubrik var korrekt. Vår reporter Michael Verdicchio har gjort granskningen och när han ifrågasatte Djurens rätt menade de att flera hade tolkat vår rubrik som att Djurens rätt nu klassades som våldsbejakande extremister. Det hade vi förstås inte hävdat någonstans i någon text.

Omedvetet eller ej har de anammat samma grepp som Donald Trump ofta beskylls använda sig av.

Omedvetet eller ej har de anammat samma grepp som Donald Trump ofta beskylls använda sig av. En taktik som går ut på att det kan löna sig att sprida falska påståenden om sina motståndare eftersom de flesta som nås av informationen inte kommer att kolla sanningshalten i den. Hur många av de amerikanska väljarna tror ni dubbelkollar källor och information i en artikel som Trump har Fake news-stämplat? Och hur många av Djurens rätts följare på Facebook tror ni letar sig ner till kommentarerna där vår reporter ifrågasätter deras uppgift om att vi har feltolkat rapporten?

Några som inte verkar ha kollat Djurens rätts version är tidningen Syre som i en artikel gör en sak av att GP har låtit sin artikel ligga kvar. Ja, varför skulle den inte ligga kvar? Den är ju korrekt.

Några dagar senare publicerar samma tidning en debattartikel av en skribent som, i alla fall enligt tidningen Syres sajts disposition, inte kan tolkas som något annat än en företrädare för Djurfront.

I den för hon fram argument för att GP:s granskning inte är oberoende eller som skribenten själv skriver ”jag kollade närmare på hur det hela egentligen kan ha gått till”. Dessvärre, för skribenten, så verkar ”kollade närmare på” bara betyda gissningar och insinuationer utan någon täckning.

Den stora frågan är varför Syre överhuvudtaget har publicerat den. Om man vill publicera en debattartikel skriven av en företrädare för en organisation vars medlemmar klassats som våldsbejakande extremister kräver det ju att man åtminstone ser till att all fakta i texten är korrekt.

Bland annat står det att ”endast den ena sidan får uttala sig i medierna”, hade den redaktör som valde att ta in texten bara ögnat igenom vad vi publicerat i den här granskningen skulle hen snabbt se att det är en felaktig slutsats. Både Djurfront och Djurrättsalliansen har fått möjlighet att bemöta den kritik som riktas mot dem, samtliga namngivna Djurfrontsaktivister har fått uttala sig, vi gjorde en lång intervju med Djurfronts ledare och vi hade en anonym intervju med en av de mest militanta djurrättsaktivisterna i Sverige. Utöver dessa texter pratade vi också med djurrättsaktivister som tar avstånd från våld och hot, däribland Djurens rätt. I vanliga fall hade jag länkat till en debattartikel jag skriver om men den här är förutom felaktigheter och insinuationer tveksam ur ett pressetiskt perspektiv med utpekande av privatpersoner som jag skulle säga gränsar till förtal.

LÄS MER: Därför är granskande journalistik viktigt

Ett skäl till att vi möts av ett sådant motstånd tror jag är att folk är övertygade om att de står på rätt sida och gör något gott. De vill inte ändra sin verklighetsuppfattning trots att vi har visat vilka fruktansvärda metoder dessa extremister använder. De skjuter budbäraren istället för att tydligt och klart adressera problemen. För i den vanligaste förekommande berättelsen är djurrättsaktivisterna de goda och djur- och pälsuppfödarna de onda. Vår granskning har visat att bilden är mycket mer komplex än så och att det behövs starka medier som har kraft att bemöta nätmobbens påtryckningar.

Sedan är givetvis inte allt svart eller vitt. Det vi har granskat är folk som konsekvent hotat, trakasserat och även använt våld för att försöka nå sina mål. Vi har inga problem med att samtidigt ge utrymme till personer som argumenterar för att djuruppfödning är fel eller att publicera en debattartikel om varför vi borde äta mindre kött. Vi har också flera gånger skrivit artiklar om dålig djurhållning och det är inte heller omöjligt att vi granskar den aspekten framöver.

LÄS MER: Tips till ansvariga chefer – stäng av dokumentförstöraren

Att publicera den här krönikan i dag är extra viktigt då just den här granskningen ikväll kan belönas med det prestigefyllda priset Guldspaden. Fem bidrag är nominerade och förutom Terrorn mot bönderna så är ytterligare ett av bidragen från GP, Tobias Andersson Åkerbloms Larmet från 112.

Att Göteborgs-Posten som enda tidning har två av fem nomineringar i konkurrens med andra storstadstidningar som DN och Aftonbladet är väldigt glädjande och visar att den satsning vi gjort på fördjupningar och granskande journalistik verkligen fått effekt. Det ger oss också tillförsikt att fortsätta satsa på den inslagna vägen och kraft att fortsätta granska områden som rör upp känslor. För när vi gör det är vi troligen på rätt spår.

LÄS MER: GP-gräv nominerade till Guldspaden