I Ungdomsbarometerns trendrapport som utkom tidigare i år kunde man läsa att ungas intresse för ekonomi har ökat under de senaste åren. Det finns flera skäl till det. Att investera är betydligt enklare än vad de brukade vara. De gamla bankernas krångliga användgränssnitt och metoder för köp av värdepapper är ett minne blott.
Numera handlas aktier och fonder via lättanvända appar. Dessutom har 2010-talet på många sätt varit en frejdig börsfest. Techbolag som är välkända i vardagen – som Facebook och Google – har stigit exponentiellt i pris. De som har haft koll på den nya marknaden har också kunnat göra stora vinster, dit hör många unga i milleniegenerationen (födda 1981-1996) eller generation Z (födda efter 1997) med ett nyvunnet intresse för just privatekonomi.
En viktig delkomponent för intresset har varit kryptovalutornas tillväxt. För många, främst unga killar har dessa valutor (eller värdepapper, beroende på hur man ser det) burit på löftet om oberoende från den traditionella ekonomin, för att inte tala om den traditionella arbetsmarknaden.
Ständigt återupprepade slogans på nätforum som Reddit om hur allt är på väg upp - ”to the moon” - har fungerat som en sorts gemensamma peppande ritualer. Med telefonen i hand har det varit enkelt att ständigt låta sig bekräftas i övertygelsen att man är något stort på spåren.
Den mest kända kryptovalutan är förstås Bitcoin, som också är den äldsta, skapad redan 2009. Men det finns betydligt fler kryptovalutor som har handlats de senaste åren. Vissa, som Dogecoins, skapades som rena skämt medan andra, som Etherum, används för digitala kontrakt . Men nästan samtliga har detta år minskat i värde jämsides den ordinarie börsen.
Själva systemet som inramar kryptovalutor, förkortad DeFi (decentralized finance) möjliggör finansiella transaktioner och bokhållning med färre mellanhänder som åderlåter kunderna genom avgifter. Men tekniken har också utnyttjats för att skapa massiva pyramidspel varigenom de första ägarna ror hem hela vinsten medan hoppfulla människor som är tvåa på bollen sitter med förlusterna.
Merparten av de entusiastiska unga investerarna har sannolikt varit mer intresserade av att nå ekonomiskt oberoende än av DeFi:s transformativa potential för kapitalmarknaden. Men de har också den hårda vägen lärt sig att det första och oftast upprepade löftet som gavs av kryptoevangelisterna, att valutorna skulle vara ett skydd mot inflation, visat sig vara felaktigt. Det faktum att antalet bitcoins är ändligt, till skillnad från riksbankernas tryckta miljarder, har inte på något sätt kunnat skydda kryptovalutan mot stigande inflation och börsens krypgång.
Kraschen har varit högst påtaglig i kryptovärlden under hela året och har gått hand i hand med den allmänna nedgången bland högt värderade techbolag. Den senaste kryptokraschen är inte den första men en av de största och mest betydelsefulla. Den stora kryptohandelsplatsen FTX, en sorts motsvarighet till Avanza eller Nordnet för handel med kryptovalutor, har försatts i konkurs.
Marknadsplatsens störste ägare och grundare Sam Bankman-Fried lånade kundernas deponerade pengar för köp i det parallellt ägda investmentbolaget Alameda. När dessa investeringar inte utföll väl kollapsade hela bygget. Över hundra miljarder kronor har gått upp i rök. Den summan kan dock komma att växa ytterligare, ännu är härvan av bedrägerier inte fullkomligt utredd.
Vad betyder detta för en generation av unga som har vuxit upp med kryptorusningar och en börsyra utan dess like?
Sannolikt mindre än vad man kan tro. Att FTX-kraschen är stor och kan jämföras med amerikanska energibolaget Enrons kollaps under tidigt 00-tal innebär inte att kryptovalutornas roll för de unga generationerna väsentligen förändras. Möjligen med undantag för dem som förlorat sina samlade besparingar.
Men det är inte kryptovalutornas närvaro i vår samtid som är det riktigt intressanta utan den miljö i vilka de har skapats, spridits och populariserats. Dessa företrädesvis digitala sammanhang har i sig betytt betydligt mer än den närmast religiösa tilltron till kryptovalutornas befriande möjligheter.
LÄS MER: En revolution väntar finansmarknaden
Under de föregående tio åren har det skett en explosion av antalet decentraliserade kommunikationskanaler med löften om självförverkligande; ekonomiskt såväl som själsligt och kroppsligt. Gamla institutioner – skolan, tv, dagstidningar – är inte längre vägledande för en ung generation. De behöver inte ens förkasta äldre institutioner, de kan helt enkelt ignorera dem. En personligt skräddarsydd lista med Youtube- och Instagramkonton skapar ett sammanhängande ekosystem där identitet, sanning och gemenskap levereras utan störningsmoment.
Det är i denna myriad av ekosystem som bland annat kryptovalutornas evangelium har förkunnats.
På gott och ont är detta resultatet av nätets decentraliserade och på många sätt demokratiska potential. Den som besjöngs under 00-talet av etablerade eliter, men som nu oftast betraktas med rädsla och skepsis. I denna större trend är kryptorörelsen blott en liten beståndsdel.
