Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

 Bild: Ernst Henry Photography
Bild: Ernst Henry Photography

Adam Cwejman: En revolution väntar finansmarknaden

Kapitalismens mellanhänder åderlåter varje år konsumenter på miljarder kronor i avgifter helt i onödan.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Det har existerat omkring två tusen handgjorda exemplar av den florentinske författaren Dante Alighieris verk ”Den gudomliga komedin”. Samtliga exemplar var avskrifter. Det vill säga handgjorda kopior som var mycket dyra att tillverka. De flesta som tog del av bokens innehåll gjorde det genom uppläsningar av verket. Böcker var sällsynta, dyrbara och få förunnat att äga.

Med boktryckarkonsten, som uppfanns 1440 av Johannes Gutenberg, sänktes priset på böcker avsevärt. Men spridningen av böckerna nådde fortfarande bara mindre delar av samhället. Det tog ytterligare 400 år innan boktryckningen faktiskt blev en massmarknad. Först med industrialiseringens serieproduktion och avancerade tillverkningsmetoder kunde litterära verk kopieras och säljas i stora mängder.

Jämfört med den gradvisa spridningen av det skrivna ordet under närmare 600 år av människans historia har Internet omstöpt vårt samhälle betydligt snabbare. På omkring 30 år har villkoren för dags- och kvällspressen, boken, filmen, musiken, den offentliga debatten, detaljhandeln, datorspelen, sjukvården, kommunikationen och minst ett dussin områden till förändrats fundamentalt.

Många av dessa förändringar har blivit självklarheter i vår vardag. Appar i våra telefoner har påverkat hur vi konsumerar, kommunicerar och letar rätt på information. Det gäller även finansmarknaden. Miljoner småsparare lyckades, genom att koordinera sina köp, i början av 2021 höja börskursen på det helt uträknade bolaget Gamestops aktiekurs.

Varje digitalisering har inneburit att mellanhändernas makt och inflytande har ifrågasatts och omförhandlats. När kopieringen av musik och film blev digital utmanades de tidigare så starka skivbolagens monopol över musikutgivning och distribution. När dagspressens digitala annonser på bara några år fullkomligt åts upp av Facebook och Google hände något motsvarande, det framtvingade en reaktion och anpassning från befintliga aktörer.

Tänk om något liknande är på väg att ske, fast för riksbanker, affärsbanker och försäkringsbolag?

2008 skriver en person under namnet Satoshi Nakamoto en text som beskriver vilka principer som skulle styra en decentraliserad valuta. Namnet på den valutan är Bitcoin. Det var den första så kallade kryptovalutan som lanserades. Under många år är Bitcoin inget mer än en lustig kuriositet bland datornördar och radikala liberaler. 2010 skedde det första köpet med Bitcoin, en pizza köptes för 10 000 Bitcoins. En Bitcoin var då värd omkring 0,008 kronor. Idag är en Bitcoins marknadsvärde 536 000 kronor.

Det totala värdet av samtliga kryptovalutor är i skrivande stund 2 biljoner dollar. Det är ungefär lika mycket som marknadsvärdet på världens mest värdefulla företag, Apple. Eller något mer än Italiens, Brasiliens eller Kanadas totala bruttonationalprodukt. En annan relevant jämförelsepunkt är det totala värdet på allt guld i cirkulation: 11 biljoner.

En vanlig föreställning är att kryptovalutornas värde mest är en stor bubbla, bestående av fullkomligt värdelösa ettor och nollor. Och det ligger något i det påståendet. Men det kan sägas gälla för samtliga valutor och värdepapper vars pris ju styrs av förtroende och förhoppningar.

Men kryptovalutor som Bitcoin är i det här sammanhanget inte huvudrollsinnehavaren utan blott ett smörjmedel för något helt annat, betydligt större, som kan jämföras med Gutenbergs uppfinning av tryckpressen.

För det Nakamoto lanserade 2008 var egentligen inte en valuta utan en decentraliserad huvudbok. En sorts förteckning där alla transaktioner mellan individer är offentliga. Vad detta i praktiken betyder är att samtliga mellanhänder på finansmarknaden, i teorin, kan tas bort och ersättas av enskilda privatpersoner.

Genom den så kallade blockkedje-tekniken, som Nakamoto lanserade, läggs information (block) till i en sträng (kedja) av information. Det är detta som utgör grunden för den decentraliserade finansmarknaden.

Finansiella transaktioner är idag en av världens största industrier: banker, finansinstitut, försäkringsbolag och andra agerar mellanhänder. De tjänar pengar på transaktionsavgifter och att leverera finansiella tjänster till privatpersoner och företag. Denna industri beskrivs ofta som själva motorn i den globala kapitalismen.

Decentraliserad finans, eller DeFI som det förkortas, utmanar dessa kapitalintensiva industriers monopol på att vara mellanhänder. Själva tekniken är redan i bruk. Och infrastrukturen för dess användning är telefonen du har i din ficka.

Ännu är DeFi i sin linda. De tjänster som finns används av en rätt liten grupp av entusiaster och teknikpionjärer. Exempel på DeFi-tjänster är betalningstjänster, funktioner för lån och utlåning, försäkringskontrakt och handelsplatser för kryptovalutor som Bitcoin. Det är tjänster och funktioner som vi idag tar för givet att banker och försäkringsbolag sköter åt oss. Ingen av dessa uppstickare har ännu en sådan spridning att de utmanar den traditionella finansmarknadens aktörer.

Men som föregående decennier har lärt oss så kan det gå snabbt när spridningen bland vanligt folk drar igång. Vad vi då sannolikt även kommer att möta är en motreaktion från redan existerande aktörer på finansmarknaden.

Varje stor decentralisering av produktion och distribution möts av en regulativ motreaktion. Det vill säga: Befintliga aktörer blir nervösa över vad förändringen innebär för deras eget inflytande. Tänk musikbolagens reaktion på Napster under början av 2000-talet. Eller Taxibranschens rädsla för Uber under 2010-talet. Dagens banker och försäkringsbolag kommer inte att agera annorlunda.

Vi har att vänta krav på styrning, reglering och begränsningar. Det är också sannolikt att banker och försäkringsbolag kommer att lära av och låta sig inspireras av den decentraliserade finansmarknaden.

DeFi bär på många löften. De flesta av dem är väldigt abstrakta. Det är dessutom inte första gången vi lovas frihet från kapitalismens monopolaktörer och mellanhänder utan att någon märkbar förändring egentligen sker.

Under 1990-talet uppstod en livskraftig rörelse som syftade att sprida den öppna källkodens evangelium till datoranvändarna. Mjukvaruföretaget Microsoft och dess låsta operativsystem Windows var i skottgluggen. Olika Linuxvarianter skulle göra datoranvändningen mer effektiv, transparent och framförallt gratis.

Men Linux var på tok för komplicerat för genomsnittskonsumenten och dess andel av den totala marknaden för operativsystem översteg aldrig någon procent. I stället för att bli en massprodukt användes Linux-systemets källod i en rad applikationer och system som verkade i bakgrunden. Den öppna källkoden revolutionerande inte vardagskonsumentens liv. Men tillräckligt många av den öppna källkodens idéer letade sig ändå in i våra liv på omvägar. Många av de appar och program som vi använder dagligen är helt byggda på Linuxsystem och öppen källkod.

På liknande vis kommer sannolikt många DeFi-innovationer att förändra våra liv. Inte genom att helt välta Trygg-Hansa eller Nordea. Men däremot kommer trycket på att decentralisera och förenkla finansiella transaktioner bli allt större. Det är en utveckling som bara är av godo. Många av kapitalismens mest framgångsrika aktörer tjänar egentligen enbart pengar på att vara menlösa grindvakter. De tar ut små transaktionsavgifter för tjänster som utan mellanhänder vore gratis.

Att tala om en demokratisering av finansmarknaderna är kanske ännu för tidigt. Men om det är något ett liv i den digitala epoken har lärt oss så är det att förändring kan komma väldigt snabbt. Mellan att boktryckarkonsten uppfanns och att det blev en massprodukt tog det omkring 600 år. Så länge kommer vi inte behöva vänta på en decentralisering av våra finansmarknader.

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.