Runtom i landet har det flaggats på halvstång efter polismordet förra veckan.
Runtom i landet har det flaggats på halvstång efter polismordet förra veckan. Bild: Mikael Fritzon/TT

Tre år på vårdhem inte rimlig påföljd för mord

Svensk rättspolitik måste lägga större vikt vid att skydda samhället.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Så har en 17-åring häktats, misstänkt på sannolika skäl för mordet på den 33-årige polisen i Biskopsgården förra veckan.

Nu krävs att åklagaren arbetar i raskt tempo. Enligt en ny lag, anpassad efter FN:s barnkonvention, får minderåriga under normala omständigheter sitta häktade i max tre månader. Den häktade nekar till brott.

Under de dagar som passerat sedan mordet i onsdags kväll förra veckan har samhället reagerat starkt. Boende i området vittnar om sorg och ilska. Flaggan har vajat på halvstång runt om i Biskopsgården och utanför polishus i hela landet. En insamling har startats till polisens familj som i skrivande stund samlat in 1,6 miljoner kronor.

ANNONS

Den misstänkte är tidigare dömd för mordförsök genom att ha försökt skära halsen av en person med kniv. För detta fick han ett års sluten ungdomsvård (DN 3/7).

Om han förklaras skyldig och döms för polismordet finns en risk att han snart kan vara ute igen.

LÄS MER: Politikerna säger "oacceptabelt" och går vidare

LÄS MER: Bekämpa gängkriminalitet från toppen

I Sverige döms unga människor endast i särskilda undantagsfall till fängelse. En person som är under 18 år men straffmyndig och som döms för ett grovt brott som mord, mordförsök eller våldtäkt får i regel några år sluten ungdomsvård på ett hem drivet av Statens institutionsstyrelse, SiS.

Det innebär att en 17-åring som begår ett grovt brott med ett straffvärde på 18 års fängelse i stället kan få tre-fyra år på ett slutet vårdhem. Syftet är att ungdomen ska få stöd och behandling för att få hjälp med att sluta att begå brott.

Den som är över 18 men under 21 år kan dömas till fängelse men får i regel en kortare påföljd. Ju yngre, desto större blir straffreduktionen. Detta är dock på väg att ändras enligt en ny statlig utredning.

ANNONS

Syftet med att döma ut mildare straff till unga människor är att unga inte bedöms ha samma förmåga till konsekvenstänkande som vuxna. I grunden är det en sund inställning.

LÄS MER: Så orsakade svenska politiker brottsvågen

Men systemet fungerar inte, av flera skäl. Den omgivning som minderåriga mördare och våldtäktsmän möter är inte anpassad efter de intagnas våldskapacitet. Under 2020 skedde 26 rymningar från SiS-hem, vilket är rekord (SVT 20/1). Personal utsätts ofta för hot och våld. I ett fall i Norrbotten försökte en intagen såga halsen av en vårdare. Anställda vittnar om att de kan behöva slåss för livet. Enligt den lokala arbetsmiljöinspektören är det ren tur att ingen i personalen avlidit som följd av våldet (SVT 29/1).

Nu finns det en riksdagsmajoritet för att flytta ansvaret för de yngsta kriminella från SiS till Kriminalvården (DN 18/1). S, V och MP är emot.

Det finns dock en annan aspekt av Sveriges behandling av unga brottslingar utöver den rent praktiska aspekten. Mordförsök är inga pojkstreck. De tonåringar som begår grova brott har i regel ett kriminellt förflutet från tidig ålder. Stödinsatserna från socialtjänsten har varit många. Men det har inte hjälpt.

Att en ungdom som är kapabel att försöka mörda en annan människa går fri efter ett eller några år, och därmed kan begå nya brott, är inte hållbart. De individer som är kapabla till sådana handlingar och som är dömda för allvarliga brott måste hållas inlåsta. De utgör ett hot mot samhället. Inte minst terroriserar de människor som bor i utsatta områden där vanliga medborgare tvingas anpassa sitt vardagsliv efter de kriminellas villkor.

ANNONS

LÄS MER: Det parallella samhällets verkliga offer

Men det finns också en moralisk aspekt. Att ta en annan människas liv är ett grovt brott, även om den som utför mordet är under 18 år. Upprepad brottslighet är ännu värre. Det måste synas i påföljden även om personen är ung.

Samhället ska i första hand försöka förmå unga att inte välja en kriminell bana. I andra hand att förmå dem att lämna brottsligheten. Självklart ska unga få stöd, vård och hjälp.

Svensk rättspolitik har dock under lång tid varit för intresserad av gärningsmannen och hans behov och för ointresserad av att skydda samhället från farliga individer. De riktigt farliga är få. Men de måste låsas in. En 17-åring som mördar bör få ett straff som motsvarar det allvarliga brottet.

Den brottslighet som vuxit sig stark i Sverige på senare år är så pass grov att det inte går att tala om några ungdomssynder som personerna per automatik kommer att växa ifrån.

LÄS MER: Ängslighet stoppar inte kriminaliteten

LÄS MER: Varför skjuter unga män varandra i förorten?

ANNONS