Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Många vägar i Sverige är i uselt skick. Bild: Fredrik Sandberg/TT
Många vägar i Sverige är i uselt skick. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Karin Pihl: Sverige faller sönder medan ministrarna twittrar

Det här är den korta historien om hur politikerna inte brytt sig om att sköta statens kärnuppgifter och vad det leder till.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Var tionde statlig väg är i uselt skick, varnade Transportföretagen nyligen. ”Det stora problemet med vägnätet i Sverige är att det förfaller i ganska hög hastighet”, sa Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på branschorganisationen, till Aftonbladet.

Vägarna underhålls inte i den takt de borde. Det kan innebära säkerhetsrisker och gör att lastbilarna måste köra långsammare. I stället för att reparera vägarna har Trafikverket sänkt hastigheterna. Konsekvensen är att lönsamheten i åkerinäringen sjunker. Det tar längre tid att köra ner varor till kontinenten. På sikt innebär det lägre tillväxt och färre jobb.

Vägarna är inte den enda grundläggande infrastrukturen som är i dåligt skick. Sveriges kommunala vatten- och avloppssystem är i enorma behov av investeringar. 2017 slog branschorganisationen Svenskt Vatten fast att investeringsnivån skulle behöva öka med 35 procent för att säkra dricksvattnet och samtidigt rena sjöar och hav. Detta innebär en fördubbling av taxorna de kommande åren. Om det inte sker finns risk att dricksvattnet förorenas av parasiter och bakterier som i sin tur hotar människors hälsa.

Regeringen har tillsatt en kommitté för att se över nya EU-regler om skärpta krav för dricksvattentillgången. Men det som behövs är pengar. Investeringar. I dagsläget handlar tillsynsarbetet av VA-näten mest om att laga akuta fel.

Den mest brådskande infrastrukturfrågan är emellertid elförsörjningen. Det är riktigt kallt i stora delar av landet nu. Energibehovet ökar. Men tillgången tryter. Priserna rusar. Toppnoteringarna på elbörsen har legat på en prisnivå tretton gånger så hög jämfört med samma period i fjol. Det påverkar hushållen och industrin. Med toppriser på två kronor per kilowattimme har skogsbolaget Holmen tvingades stoppa produktionen i två pappersbruk (DI 4/2).

Trots att elintensiva företag prissäkrar delar av sitt elbehov – man köper en garanti för att få inhandla elen till ett visst pris – gör extremnivåerna att kostnaden blir ohållbar.

Även detta är ett resultat av politiskt ointresse. Höga skatter på kärnkraft i kombination med kraftiga subventioner till vindkraft har gjort Sveriges elproduktion mer sårbar. Reaktorer har tagits ur bruk i förtid – nu senast stängdes Ringhals 1 vid årsskiftet. Stabiliteten i produktionen har därmed försvagats. Att staten inte brytt sig om att rusta upp stamnäten gör att förmågan att transportera el från norr till syd försämrats.

I stället för att inse allvaret viftar energiminister Anders Ygeman (S) bort kritiken. Hans mantra är att Sverige går med elöverskott. Det stämmer – under årets varmaste dagar exporterar Sverige el. Men vad hjälper det mitt i vintern? Kärnan i en god energipolitik är att säkra stabiliteten. Det borde knappast vara någon nyhet att det kan bli kallt i Sverige i januari.

Nu kommer dessutom elnätspriserna bli ännu dyrare. Regeringen har beslutat att det ska byggas ännu mer vindkraft, denna gång till havs. Notan skickas till elnätskunderna. Allt i linje med regeringens orealistiska plan om en 100 procent förnybar elproduktion utan någon kärnkraft. I stället för att säkra en stabil, billig och klimatneutral energiförsörjning drömmer politikerna om prestigeprojekt. Det är skadligt.

Billig el har länge varit ett lockbete för företag att etablera sig i Sverige. De höga elpriserna att skrämma bort företag från landet.

Var är investeringsplanerna? Kriskommissionerna? Var finns det politiska ledarskapet?

Vägar, vatten och el kan inte ens klassas som välfärd. Det tillhör statens kärnuppgifter. Grundläggande infrastruktur i landet förfaller medan ministrarna är upptagna med att bråka på Twitter.