Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

2017 uppgav hela 6,4 procent i åldersgruppen 16-84 år att de utsatts för sexualbrott – fem år tidigare var i siffran 1,7 procent. Bild: FREDRIK PERSSON

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Svenskar mest otrygga i Norden

Sverige är det land i Norden där störst andel av befolkningen upplever otrygghet i sitt bostadsområde. Upplevd otrygghet är inte samma sak som att det föreligger en faktiskt otrygghet, men inte sällan går dessa två ting hand i hand.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

En stats viktigaste uppgift är att skydda dess medborgare. När en betydande andel av befolkningen upplever otrygghet i anslutning till sin bostad – något som begränsar människor i deras vardag – är det en indikation på att staten har misslyckats med sitt mest fundamentala uppdrag.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Enligt den senaste versionen av den nationella trygghetsundersökningen (NTU) som årligen utförs av Brottsförebyggande rådet (Brå) väljer nästan en fjärdedel av den svenska befolkningen ofta en annan väg eller ett annat färdsätt på grund av att de känner sig otrygga. Bland unga kvinnor – i åldersgruppen 20-24 år – är siffran 42 procent. Andelen av befolkningen som ofta avstår från aktiviteter på grund av upplevd oro är 12 procent.

Även jämfört med våra grannländer är den upplevda otryggheten hög. Brå för inte sådan statistik, det gör däremot EU:s statistikmyndighet Eurostat. Eftersom frågorna inte är exakt likadana som i Brå:s undersökning blir inte heller resultatet detsamma. Hem&Hyra rapporterar – med hänvisning till Eurostat – att 13 procent av svenskarna upplever problem med brottslighet, våld eller vandalisering i sitt bostadsområde (1/5).

Andelen svenskar som enligt Eurostat upplever otrygghet i sitt bostadsområde är bara lite högre än EU-snittet som ligger på 12 procent. Jämfört med våra nordiska grannländer – som i många avseenden är jämförbara med Sverige – är skillnaden dock stor: i Danmark känner sig 7,8 procent otrygga i sitt bostadsområde och i Finland är motsvarande siffra 6,2 procent. I Norge är det endast 3,8 procent som upplever otrygghet i anslutning till sin bostad.

Upplevd otrygghet är inte samma sak som att det föreligger en faktiskt otrygghet, men inte sällan går dessa två ting hand i hand. Inte bara den upplevda otryggheten ökar i Sverige, utan även andelen som uppger att de blivit utsatta för personbrott. Störst har ökningen varit när det gäller sexualbrott: andelen som i NTU uppger att de blivit utsatta för sexualbrott har ökat sedan 2012 och ökningen har varit särskilt tydlig de senaste mätningarna.

År 2017 uppgav 6,4 procent av befolkningen i åldersgruppen 16-84 år att de utsatts för sexualbrott – år 2012 var i siffran 1,7 procent. I åldersgruppen kvinnor mellan 20 och 24 år uppgav 35,8 procent (!) att de blev utsatta för sexualbrott under 2017.

Även andelen som uppger att de blivit utsatta för hot har ökat tydligt på senare år: från 5,7 procent år 2014 till 8,3 procent år 2017. Även andelen personrån har ökat, även om det fortfarande är det minst vanliga brottet mot enskild person.

Vad som är värt att notera angående just NTU är att siffrorna inte bygger på faktiska anmälningar – utan hur många som uppger att de blivit utsatta brott. Den ökning som skett av vissa brott kan därför inte bortförklaras av ökad anmälningsbenägenhet. Regeringens handfallenhet inför denna utveckling är ett svek inte minst mot unga kvinnor som är bland de mest utsatta.