Vad gör du om en liter mjölk kostar 18 kronor och man får betala 20 spänn för ett litet paket Falu rågrut? Om den vanliga veckohandlingen helt plötsligt blir 15 procent dyrare?
Det finns inte så mycket att göra. Basmatvaror är en typ av hushållsutgift som inte går att runda.
De som drabbas allra värst av inflation, det vill säga stigande priser, är de som redan har det ekonomiskt tufft. Dessvärre ser det ut som att fattigpensionärer och sjukskrivna kommer få det svårare framöver. Matpriserna kommer att öka, och det rejält. Redan före Rysslands invasion av Ukraina var priserna på väg upp, enligt branschorganisationen Livsmedelsföretagen. I och med kriget blir det ännu värre.
”Jag har aldrig under mina 30 år i branschen varit med om så massiva kostnadsökningar på alla områden – samtidigt”, sa Henrik Julin, vd för Orkla foods, häromveckan till DN (1/3). Han varnar för tvåsiffriga procentuella prishöjningar.
LÄS MER: Sverige faller sönder medan ministrarna twittrar
Den främsta förklaringen till prisökningarna är drivmedelspriserna. Priset på råolja har länge varit högt och rusat i och med kriget. På onsdagen hade det svenska dieselpriset stigit med nästan 1,5 kronor litern – på en dag – till 26,8 kronor. Det är dyrast i hela världen, vilket beror på skyhöga svenska skatter och nya hårda krav på utblandning med biodrivmedel. Bensinen är uppe i 23 kronor litern.
I Sverige är bensin och diesel också dyrare än i andra länder eftersom skatten är hög. 41 procent av dieselpriset och 54 procent av bensinpriset är skatt.
Staten må vara glad över de ökade skatteintäkterna. Ju högre pris, desto mer skatt dras in i kronor och ören. Men rekordpriserna får inte bara allvarliga konsekvenser för privatpersoner som får se sina plånböcker tömmas och kan behöva tacka nej till arbeten långt från hemmet. På sikt drabbas även statens intäkter i andra änden.
Mat och andra konsumtionsvaror blir dyrare att producera och därmed att konsumera. Kostnaderna stiger i alla led. Höga dieselpriser gör det dyrare för bönderna att skörda. I kombination med stigande priser på gödsel och el uppstår krisläge. Mindre gårdar kan riskera konkurs. Statens kostnader för arbetslöshetsersättning, företagsstöd och förlorade inkomstskatter lär bli långt större än att tillfälligt lindra bensin- och dieselchocken.
Höga drivmedelspriser gör också att transporterna blir dyrare. Sveriges åkeriföretag kallar situationen för ”katastrof” och varnar för att företag kan slås ut. Det kan innebära logistikproblem. Utan transport från grossist till butik står hyllorna tomma i mataffärer och på apotek.
LÄS MER: Kriget i Ukraina förändrar den ekonomiska världsordningen
Regeringen tycks dessvärre sakna krisinsikt. Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson kallar priserna för ”Putin-priser”. Och visst är det till stor del Putins fel. Det är rätt att införa sanktioner. Men skatten är trots allt inte Rysslands verk.
Finns den politiska viljan kan man göra något åt problemet. Minskade skatteintäkter vägs som sagt upp av att slippa framtida kostnader när politiken måste gå in och rädda krisande jordbruks- och transportföretag.
Gör som Moderaterna vill och sänk skatten på diesel, bensin och el. Och gör det nu. Vänta inte tills att läget blivit så allvarligt att man tvingas agera. Finansminister Mikael Dambergs mumlande om att man kanske ska se över skatterna framöver duger inte.
Samhället bör och ska ställa om från fossila energislag. Men nu handlar det om att avvärja en akut kris och förhindra en skenande inflation. Allt för länge har politiken styrts ur ett välfärdsmätt, medelklassigt innerstadsperspektiv. Men Miljöpartiet är borta ur regeringen. Det är dags för Socialdemokraterna att leva upp till retoriken om att ta ansvar för landet.
LÄS MER: Finland har visat att det går att bekämpa rysk övermakt
LÄS MER: Höga elpriser är ingen slump
