Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Kö till Ikea i St Petersburg den 3e mars, sista dagen affären höll öppet. (AP Photo/Dmitri Lovetsky)  Bild: Dmitri Lovetsky
Kö till Ikea i St Petersburg den 3e mars, sista dagen affären höll öppet. (AP Photo/Dmitri Lovetsky) Bild: Dmitri Lovetsky

Adam Cwejman: Kriget i Ukraina förändrar den ekonomiska världsordningen

Sanktionerna driver Ryssland i armarna på Kina, landets största handelspartner. Vi ser början på en ny uppdelning av världsekonomin.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Utöver vapenleveranser och humanitär hjälp har västvärldens främsta svar på Rysslands invasion av Ukraina varit ekonomiska sanktioner. Frysta tillgångar, uteslutning ur banksystemen, nedstängt luftrum, export- och importförbud är några av de många åtgärder som vidtagits.

Mycket mer är också på gång. Syftet är att knäcka den ryska ekonomin och tvinga fram ett tillbakadragande från Ukraina. Kommer det fungera? Många vill tro det. Men även om sanktionerna påverkar Ryssland är det inte alls säkert att de får avsedd verkan.

Ryssland har under det senaste decenniet försökt bli mer och mer oberoende från väst. Sanktionerna kommer innebära total katastrof för många privata ryska bolag och banker. För att inte tala om hur det drabbar enskilda ryssar. Men trots allt får den ryska staten in sina största inkomster från ren råvaruförsäljning. Och den marknaden är inte begränsad till västvärlden.

Men borde inte uteslutningen av Ryssland från världens finansmarknader, vilket i praktiken har skett, vara dödsstöten för en modern ekonomi som den ryska? Riktigt så enkelt är det inte. Ryssland har uteslutits ur den amerikansk- och EU-centrerade ekonomiska världsordningen.

Det innebär inte nödvändigtvis ekonomisk undergång för Ryssland. En viktig del av de västerländska sanktionerna är att försvåra eller helt förhindra användningen av västbanker för ryska syften. Eftersom en stor andel av världens handel äger sker med hjälp av dessa banker och i dollar så är det förstås ett enormt avbräck för Moskva, på kort sikt. En stor andel av de ryska tillgångarna har befunnit sig i västerländska banker.

Men på lång sikt kan det innebära att länder som Kina och Indien i stället använder sina egna valutor och banksektorer för att handla med Ryssland. Många av de högteknologiska komponenter som de importerat från väst kan de få från Kina. Vilket i sin tur skapar ett större ömsesidigt beroende mellan diktaturerna Kina och Ryssland.

Kriget innebär att den ekonomiska globaliseringen skiktas i flera, från varandra, avskilda zoner. Det påminner något om hur världsläget var under kalla kriget. Ryssland har redan i dag alternativ till SWIFT-systemet på plats, om än i begränsad skala.

Ryssland har dessutom under de senaste åren mer och mer försökt skaffa sig en digital infrastruktur som är avskild från västvärldens. Vad det innebär är att man har har gynnat inhemska aktörer som ersätter de västerländska motparterna. Att Apple och Google drar sig ur landet helt och hållet betyder således rätt lite. Idag stängde dessutom regimen helt ned Facebook. Inte heller det spelar någon större roll på sikt.

Ryssland har den tekniska kompetens som krävs för att skapa ett parallellt, om än mindre välfungerande, ”ryskt internet”. Det är egentligen något regimen välkomnar eftersom det då blir enklare att kontrollera informationsflödet.

Men vad biter då på Ryssland? Kanske skulle en blockering av landets export kunna uppnå det som många i väst hoppas på. Energiexporten till Europa är mycket stor och en av huvudanledningarna till att tyskarna länge varit så servila inför sina ryska finansiärer.

Men även detta tycks kunna ändras. Europa kan mycket väl vara villigt att betala priset för att göra sig oberoende av rysk gas och olja. Men Ryssland kommer kunna finna nya kunder även om de inte helt täcker upp för avbräcket. Dessutom kommer de behöva bygga nya gasledningar, vilket inte går över en natt.

Mindre välkänd, men icke desto mindre viktig, är den ryska exporten av vete. I Ryssland och Ukraina sker sammantaget en fjärdedel av världens samlade veteodling. Bara en liten andel av denna produktion går dock till väst. Merparten av den ryska veteexporten går till Egypten där militärjuntan kraftigt subventionerar försäljningen av brödlimpor.

Vad som skulle hända om den ryska exporten av vete fullkomligen stryps är svårt att överblicka. Det finns fler utvecklingsländer än Egypten som av rent egenintresse har skäl att försöka runda västs sanktioner eller vara motståndare till dem. Höga vetepriser, vilket garanterat är något vi har att vänta oss kommer gynna Ryssland på sikt.

Samtliga sanktioner som nämns här fyller någon funktion även om de inte är likvärdigt effektiva. De utgör en del av ett samlat tryck mot Putinregimen. Ännu har inte alla tillgängliga sanktioner använts. Mycket återstår. Men det är viktigt att komma ihåg: Detta har Ryssland förberett sig på under en lång tid.

Det gör inte sanktionerna mindre kännbara eller viktiga att genomföra, men man måste vara förberedd på att Ryssland kommer att härda ut. På kort sikt kommer sanktionerna drabba Ryssland oerhört hårt. Ekonomin körs i botten och staten kommer få svårt anpassa sig. Men på sikt kommer landet troligen att anpassa sig med hjälp av Kina.

Det som påbörjats nu är inte bara ett krig mellan två länder. Det här är början på en ny uppdelning av den globala ekonomin.

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.