Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Solnedgång och regnmoln bakom vindkraftverken i Gårdstånga i Skåne  
Foto: Johan Nilsson / SCANPIX Bild: Johan Nilsson / TT
Solnedgång och regnmoln bakom vindkraftverken i Gårdstånga i Skåne Foto: Johan Nilsson / SCANPIX Bild: Johan Nilsson / TT

Adam Cwejman: Höga elpriser är ingen slump

Regeringens mål har varit grön omställning men verkligheten är större beroende av Europas fossila gasmarknad.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

De senaste dagarna har elpriset slagit rekord flera gånger. Aldrig har genomsnittspriserna i de fyra olika prisområdena i Sverige varit så höga. Inte ens i norr, som har stor vattenkraftstillgång, har konsumenterna förskonats från prishöjningar. Detta drabbar hushållen, i synnerhet de som bor i hus, men även industrin vars kostnader ökar.

Kallt väder, vindstilla, låga vattennivåer i reservoarer för vattenkraften på grund av hastig isläggning på älvarna är orsaken. Men det är inte hela sanningen. Den uppkomna situationen består bara till en del av faktorer vi inte kan påverka, exempelvis priset på gas i Europa eller vädret i Sverige, men även sådant som är en direkt konsekvens av S- och MP-regeringens politik, exempelvis nedstängningen av kärnkraftsreaktorer.

Under höjden av pandemins mest intensiva månader djupdök efterfrågan på fossila bränslen som olja och gas. Produktionen skalades ner rejält. Men under början av 2021 tog ekonomin fart igen. En snabbt ökande efterfrågan innebar att länder som Kina snabbt köpte upp och magasinerade stora mängder gas. Detta har fått konsekvenser för de europeiska energipriserna som stadigt ökat under hela året.

Europeiska unionen är en sammanbunden elmarknad. Det innebär att en hög efterfrågan även i länder som Tyskland och Polen höjer priset i Sverige. Det köps och säljs energi mellan länderna. Enligt EU:s elmarknadsförordning måste varje medlemsland kunna erbjuda minst 70 procent av tillgänglig överföringskapacitet.

Men på grund av det nuvarande underskottet på el i Sverige är det inte möjligt längre . Sverige har begärt undantag från regeln. Vilket i sin tur innebär att Sveriges grannländer Finland och Danmark svarar med samma mynt – genom att inte sälja sin el till oss. Vilket i sin tur kan innebära ytterligare prishöjningar.

Alla i Europa drabbas av energikrisen, men exakt hur hårt är beroende av vilken energipolitik respektive land drivit. Mycket handlar om den inhemska elförsörjningens möjligheter att stabilt och förutsägbart över året producera och leverera el.

Har vi svaga vindar samtidigt som priset på fossila energislag skjuter i höjden så stiger ofrånkomligen elpriserna om det inte finns något annat energislag att falla tillbaka på. Där kommer kärnkraften in som varken är väderkänslig eller beroende av rysk gasproduktion.

Men möjligheten att falla tillbaka på driftsäker kärnkraft minskar för varje år. Om detta är vi i Sverige inte ensamma. Tyskland, med över 80 miljoner invånare, har totalt bara kvar sex kärnkraftsanläggningar. Av dessa kommer tre att läggas ned vid årsskiftet. De resterande tre kommer tas ur bruk i slutet av nästa år.

Något liknande håller på att ske i Sverige. I januari 2020 röstade riksdagen om huruvida reaktorn Ringhals 1 och 2 skulle stängas. M, L, SD och KD ogillade det statliga elbolaget Vattenfalls beslut att avveckla reaktor 1 och 2 och röstade för att behålla dem i drift. S, MP, V och C röstade för att stänga. Trots att reaktorn enligt Vattenfalls egen utredning kunde användas i många år till.

Utöver påfrestningen på befintliga industrier och hushållens ekonomi innebär de höga elpriserna ytterligare ett problem. Omställningen till ett mer eldrivet samhälle försvåras. Den omtalade elektrifieringen är bara realistisk om det finns en trygg elförsörjning.

Göteborgs hamn, den största i Norden, ska minska sina utsläpp med 70 procent till 2030. Det kräver stora mängder el. Många delar av svensk logistik- och transportsektor är tänkt att elektrifieras de kommande åren. Samtidigt ska det byggas energiintensiva så kallade ”gigafabriber” i Norrbotten. Det är batterifabriker som levererar eldrivna motorer till den nya bilflottan. Energimyndigheten räknar med att det kommer öka behovet av el med hela 20 terawattimmar (TWh)4. Det motsvarar nästan halva kärnkraftsproduktionen under 2020.

Omställningen till en eldriven bilflotta kan inte enbart säljas in till konsumenterna som en god gärning för klimatet – den måste också framstå som rimlig och ekonomiskt görbar för privathushållet.

När elpriset nu är som dyrast kostar det uppemot 20 kr per mil för en elbil. Trots att diesel- och bensinpriserna befinner sig på rekordnivåer, 18,82 respektive 17,14 kronor i skrivande stund, är det alltså mer ekonomiskt lönsamt att välja den fossildrivna bilen.

Detta kan knappast ha varit avsikten när de svenska reaktorerna började stängas ned, men likaväl är det nu konsekvensen. Man hade kunnat förvänta sig en bättre konsekvensanalys. Sverige blir i högre grad beroende av varierande elpriser i takt med att vår egen elförsörjning varierar så mycket över tid. Målet var ”grön omställning” men verkligheten är större beroende av Europas fossila gasmarknad. Elektrifiering är bara en tom fras om det inte finns tillgång till leveranssäker elektricitet i landet.

LÄS MER: Elbristen är inget misstag i MP:s värld – den är själva målet

LÄS MER: Moderaterna går elbolagens ärenden

Denna nya situation kan i framtiden innebära att industrier helt får stänga vissa dagar, att leveranser, om de är tänkta att drivas med elektricitet, uteblir vid vissa tidpunkter. Och att privatbilister helt enkelt lämnar elbilen stående. Miljöpartiet har döpt om detta oroväckande tillstånd till ”efterfrågeflexibilitet”. Vilket egentligen är en mindre elegant omskrivning för att konsumenterna får anpassa sig efter tillgången på el.

Helt oberoende av marknadspriset på el i Europa kan Sverige aldrig bli. Men riksdagen har makten att antingen förvärra eller dämpa konsekvenserna för Sverige av prisökningen på den europeiska energimarknaden. Allt talat för att nedsläckningen av reaktorerna var ett stort misstag som nu gjort oss än mer sårbara för den accelererande energikrisen.