Shou Zi Chew är en man med ett avundsvärt lugn och tålamod. I fem timmar bombarderades vd:n för videoappen TikTok med frågor av den amerikanska kongressen. Vissa frågor avslöjade mer om kongressledamöternas oförmåga att förstå hur mjukvara fungerar än om Tiktok. Men vissa skar igenom bruset och behandlade kärnfrågan: Kan den kinesiska statsmakten genom TikToks ägare dra nytta av Tiktoks användardata från en miljard personer?
Hur det ligger till med den saken kunde inte Shou Zi Chew ge ett rakt svar på. Efter många krumbukter svarade Shou Zi Chew att informationen är tillgänglig i Kina. Detta innebär i praktiken att moderbolaget till TikTok, ByteDance, enligt kinesisk lag måste dela med sig av användardata med den kinesiska staten.
Han kunde heller inte neka till att den kinesiska staten kan påverka material på TikTok. I stället inskärpte han TikToks engagemang för deras användares integritet. Ett så kallat politikersvar. Säg inte ja eller nej, ge ett svar som syftar till att lugna frågeställaren samtidigt som du håller ryggen fri.
Utfrågningen kan mycket väl utmynna i att den annars så splittrade kongressen enas om att Tiktok enbart får bedriva verksamhet i USA om företaget knoppas av från den kinesiska huvudägaren ByteDance och blir ett amerikanskt bolag. Det är inte särskilt troligt och kräver enligt Kinas handelsdepartement – som kommenterade utfrågningen i förväg – ett godkännande från staten. En sådan kommentar visar tydligt att den kinesiska regimen ser TikTok som en strategisk resurs. Ett alternativ som finns kvar på bordet är också att Tiktok helt sonika förbjuds i USA.
En sådan lösning skulle sakna motstycke i västvärlden, även om förbud även diskuteras i Australien och Storbritannien. Det skulle innebära en förändring i relationen mellan väst och Kina. Men att förbjuda appar är inte något Kina självt drar sig för.
Youtube, Instagram, Facebook, Netflix, Dropbox, Google maps, Slack, Twitch, Spotify Twitter, Snapchat, Quora, Tumblr och Reddit är alla förbjudna i Kina. Dessa tjänster utgör själva infrastrukturen för informationsspridning i stora delar av världen.
Skälet till att de är förbjudna i Kina är att kommunistpartiet befarar att befolkningen genom dessa appar får tillgång till "farlig" information. Skälet till att förbud eller krav på att bryta ut TikTok från Bytedance diskuteras i väst är däremot att informationen TikTok har kan delas med den kinesiska statsmakten.
Striden om TikTok visar hur orättvis relationen mellan väst och Kina har varit, fram tills nu. Medan kinesiska regeringsföreträdare gråter krokodiltårar över kongressens utfrågning av TikTok:s företrädare har man sedan länge inte haft något emot att förbjuda västerländsk mjukvara.
Kina har inte bara förbjudit västerländska strömningstjänster som Spotify eller Youtube. Den kinesiska staten har konsekvent missgynnat västerländska bolag, använt sig av kinesiska bolag för spionage och utnyttjat statsstöd på ett sätt som europeiska bolag är förhindrade från. Även om handelsrelationerna med Kina varit till ömsesidig nytta så har det från kinesiskt håll aldrig varit en fråga om en jämbördig relation – för det kinesiska kommunistpartiet är alla intressen underordnade statens.
Det börjar bli uppenbart för allt fler i väst exakt vad det innebär.
Den kinesiska staten tillåter inte, eller motarbetar, utländska företag i Kina vars verksamhet på något sätt går emot kommunistpartiets strategiska målsättningar. Det främsta svenska exemplet är när HM försiktigt antydde att de inte accepterade förtrycket av den uighurska minoriteten i Xinjiang. Snabbt och skoningslöst togs HM:s produkter bort från kinesiska nätbutiker. HM har varit påfallande tyst i frågan sedan dess, trots att Kina inte ens är företagets största marknad.
Det kinesiska kommunistpartiet kommer aldrig att avhålla sig ifrån utpressning i de fall det tjänar kommunistpartiets syften eller landets strategiska intressen. När Litauen lät Taiwan etablera en diplomatisk representation besvarades det utan omsvep med omfattande ekonomisk utpressning från Kina.
I Kina finns inga skrupler när det kommer till att ge kinesiska bolag, som enligt lag är underställda kommunistpartiet, konkurrensfördelar vid upphandlingar i omvärlden. Tack vare statligt stöd har företag som Huawei, med nära band till kommunistpartiet, ständigt kunnat konkurrera ut företag som Ericsson vid stora upphandlingar.
Inget av detta är okänt. Men det är först nu väst börjar agera. Ändå fortsätter många i västvärlden att jamsa med och låta det kinesiska kommunistpartiet diktera villkoren för den internationella handeln. Skälet är en blandning av naivitet och pengar.
De som är avlönade och beroende av kinesiska bolag biter inte den hand som föder dem. Därför finns, även i Sverige, ett stort antal personer i vars intresse det ligger att tona ned eller ursäkta det kinesiska kommunistpartiets inflytande i vårt land.
Det är i viss mån förståeligt när det kommer till privata intressen. Som kommunikatör på Geely eller mellanchef på Volvo har man inte mycket val. Men man kan förvänta sig en annan klarsynthet från representanter för den svenska staten.
I en intervju med TT berättade vd:n för Business Sweden, Jan Larsson , varför den halvstatliga organisationen han företräder anser att det är viktigt att svenska företag etablerar sig i Kina: ”Ska man etablera sig i Kina ska man nog vara här fullt ut” berättade Larsson. Trots utmaningarna ser Larsson ljust på framtiden och säger till TT att ”i ett positivt scenario är det inte alls orimligt att tänka sig att svenska företags produktion och försäljning i Kina kan fördubblas på fem år”. Men, det är inte riskfritt, tillade han: ”Det är en politiserad marknad och det är en marknad där man måste ha väldigt bra koll på regelefterlevnad och vad man gör som svenskt företag”.
Vill man förstå hur vi har hamnat i en beroendeställning till Kina är det bara att lyssna på Larsson. Han ser fantastiska exportmöjligheter och tillväxt. Men till vilket pris?
En annan sida av naiviteten möter man bland dem som anser att väst inte kan svara med ”kinesiska metoder” på kinas maktutövning. Detta var argumentet som Dagens industris politiska redaktör, Frida Wallnor, använde mot mig i en diskussion i Sveriges Radio P1(7/3). Eftersom kommunistpartiet använder sig av förbud av appar, orättvisa subventioner samt utnyttjar bolag som försvarets och statens förlängda arm, så ska vi absolut inte svara på något sätt som ens kan påminna om vad Kina gör, menade hon. Och det låter ju sympatiskt. Svara inte på mobbarens våld med våld.
Konsekvensen av en sådan fin principiell hållning är dock att västerländska företag alltid kommer vara i underläge, vårt oberoende utarmas och att vi till slut saknar praktiska möjligheter att motsätta oss kommunistpartiets inflytande eftersom vi har sålt oss – allt för profitens och den principfasta hållningens skull.
Anmäl dig till Adams nyhetsbrev
Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
