Strävan efter ett gott yttre är mänsklig. Men det finns många tecken på att utseendefixeringen har gått för långt. Det visar sig inte minst i det ökande antalet skönhetsoperationer.
Att genomföra estetiska ingrepp som rump- och bröstförstoring, fettsugning och så kallade fillers i ansiktet blir allt vanligare. Pandemin fick fart på intresset (SvD 13/6 2021). Efter två år med Zoom-möten har människor blivit tvingade att i detalj studera sina ansikten på en skärm. För den som ägnar mycket tid åt sociala medier – som i många fall är ett ändlöst flöde av retuscherade bilder på vackra människor – blir det ytterligare en källa till ökat missnöje med det egna utseendet.
Men skönhetsingreppen är långt ifrån riskfria.
Förra veckan rapporterade GP (3/5) om två kvinnor som besökt plastikkirurgikliniken "Klinik 34". Den ena av dem berättar att hon efter nedsövning vaknade upp på Sahlgrenska sjukhuset. Hennes lungor hade kollapsat under skönhetsingreppet. Kirurgen på kliniken hade fått fortsätta operera trots bannor från Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
Klinik 34 är inte den enda skönhetskliniken som fått kritik. När IVO granskade 33 av Sveriges 1 600 skönhetskliniker visade det sig att samtliga hade brister, rapporterar SVT (9/5). Vid en mottagning förvarade man öppna flaskor med läkemedel i personalmatsalens kylskåp. På en annan användes läkemedel som kan ge andningsproblem och hjärtstillestånd – utan att det fanns livsuppehållande beredskap på plats. Den kliniken stängdes av myndigheterna med motiveringen den utgjorde en ”fara för liv och hälsa”. Nästan hälften av de granskade klinikerna hade anställd vårdpersonal som inte var legitimerade läkare eller sjuksköterskor.
Efter en lagskärpning för två år sedan får bara legitimerad vårdpersonal utföra skönhetsingrepp – men det är uppenbarligen inte alla kliniker som följer lagen. Anmälningarna till IVO om brister relaterat till skönhetsingrepp ökade med hela 460 procent (!) mellan 2020 och 2021.
Vad bristerna innebär för patienterna är uppenbart. Förutom att ingrepp som inte utförs av professionella innebär en högre risk för att resultatet inte blir som man förväntat sig, riskeras patienternas hälsa. Dödsfall har inträffat. Och för skattebetalarna leder rumplyften och bröstförstoringarna till stora kostnader.
Flera sjukhus i landet larmar nu om att akuta komplikationer från skönhetsingrepp tränger undan annan vård (Sjukhusläkaren 11/4). Till GP (13/4) säger Alberto Falk Delgado, chef för plastikkirurgen på Karolinska sjukhuset, att patienterna som behöver akut vård efter ett misslyckat skönhetsingrepp kan ”tränga undan” tre-fyra planerade operationer, och ibland behöva läggas in för slutenvård under en längre tid. Skönhetspatienter som genomgått operationerna utomlands har dessutom ofta infekterade sår med multiresistenta bakterier som är ovanliga i Sverige.
Det är inte rimligt att den redan ansträngda vården belastas av att friska personers skönhetsingrepp går snett. Givetvis ska den som gjort ett misslyckat rumplyft få vård. Men eftervården borde vara skönhetsklinikernas ansvar.
Problemet måste angripas från flera håll. Ett sätt vore att minska efterfrågan på skönhetsingrepp genom att lagstifta om marknadsföringen. I reklam, inte minst online, borde det vara lag på tydlig information om riskerna med att lägga sig under kniven. Ungefär som på cigarettpaket. Att en av 3 000 dör av rumplyft borde ha en avskräckande effekt.
Om patienten kräver avancerad eftervård borde klinikerna stå för notan. Estetiska operationer av friska människor ingår inte i den skattefinansierade vården, och då borde inte eftervården heller göra det. Regionen borde helt enkelt skicka en faktura till skönhetsklinikerna. I de fall då skönhetsoperationen gjorts utomlands borde den svenska agenturen som ordnat resan ställas ansvarig.
Kanske leder det till att en och annan skönhetsklinik går i konkurs. Men ärligt talat vore det en ingen större förlust för samhället.
