Adam Cwejman: Offren för gängkriget lämnas i sticket

De traumatiserade anhöriga till offren för gängkrigen börjar bli en ansenlig grupp människor.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS

I oktober månad 2023 sköts en man ihjäl framför sin fru och barn i Stockholmsförorten Västberga. Sedan vändes vapnet mot hustrun som höll i parets barn. Hon sköts med två skott, ett skott träffade även barnet. Länge svävade kvinnan mellan liv och död.

Det skedde inte ute på gatan utan i familjens hem, mitt i natten. Ingen i familjen var brottsbelastad eller hade släktband till kriminella. De råkade bara ha samma efternamn som en gängkriminell mördarna var ute efter.

Kvinnan kunde länge inte återvända till sitt hem på grund av att polisen genomförde en teknisk undersökning på platsen. Det alternativa boende som kvinnan då löste fick hon ingen ersättning för.

ANNONS

Bara några veckor innan dådet i Västberga exploderade en bomb i Fullerö, utanför Uppsala. Detonationen var så omfattande att grannhuset helt förstördes. En 24-årig kvinna dog i explosionen.

Hennes anhöriga har efter attentatet inte fått någon specifik hjälp av polis eller kommun. De bor i ett lägenhetshotell som bekostas av försäkringspengar. I stället för kondoleanser eller sympatiyttringar från svenska politiker eller myndigheter fick de vänliga samtal från libanesiska och palestinska diplomatiska beskickningar i Sverige.

Dessa människor var, och är, ännu några i raden av offer för gängkrigen i Sverige - vars öden snabbt glömdes bort.

Det saknas beredskap för att hantera brottsoffer av det här slaget. Den instans som står till tjänst är Brottsofferjouren, en ideell organisation. Men jourerna, av vilka det finns ett sextiotal i Sverige, ger främst stöd och information av informell karaktär.

När det kommer till praktiska frågor, som att kämpa med försäkringsbolag, akut hitta boende eller få psykologhjälp så står brottsoffren oftast ensamma.

Pappan till kvinnan som dog i Uppsala berättar för SVT att kommunen har varit vänlig men att de saknar verktyg för att hjälpa dem. Kommunen har nekat skoltaxi till sonen, vilket familjen som blivit otrygg efterfrågade. De har också blivit nekade hjälp med att hitta bostad. ”Så fort du har egna resurser, då ligger det på individen enligt lagstiftningen” säger kommunstyrelsens ordförande i Uppsala, Erik Pelling (S).

ANNONS

Rätt ska vara rätt och allt ska ske enligt lagen. Det är svårt att invända mot det svaret. Men det är något som skaver här. Situationen för de drabbade är extrem men kommunen saknar fullkomligt förmåga att anpassa sig till det förändrade läget.

Alla de människor i Sverige som har fått sina hem förstörda av sprängningar eller de som hamnat emellan i gängkriget och förlorat anhöriga betraktas, i lagens och det offentligas ögon, som vilka brottsoffer som helst. Det är inget extraordinärt för stat och kommun att ditt hem helt plötsligt förvandlats till en krigszon och att din familj felaktigt pekats ut av gäng som ett hot.

Gängkriget i Sverige har belyst det faktum att vår lagstiftning inte hängt med, främst gällande brottsbekämpningen men också när det kommer till brottsoffren.

Polisen är ofta bakbunden av välmenande lagstiftning som premierar rättssäkerhet och integritet framför effektiv brottsbekämpning. En rimlig ordning för ett annat Sverige än det land vi nu lever i.

Brottsoffren, när polisen väl har försvunnit, möts av vänliga paragrafryttare från stat och kommun som inte kan hjälpa eller särbehandla någon. Det finns ingen speciell hjälp, varken kommunal eller statlig som väntar.

Medan brottsbekämpningen har fått en ordentlig skjuts framåt med hjälp av Tidöavtalet har inte mycket förändrats för brottsoffren. En utredning tillsattes 2023 av den moderatledda regeringen som syftar till att förbättra och förenkla utbetalningen av skadestånd till brottsdrabbade. Men det är något annat än den akuthjälp som familjer behöver som har drabbats av sprängdåd eller skjutningar.

ANNONS

De traumatiserade anhöriga till offren för gängkrigen börjar bli en ansenlig grupp människor. Medan tragiken kring deras lidande snabbt försvinner från tidningarnas förstasidor har deras ensamma kamp bara börjat. De är av de flesta bortglömda och får kämpa hårt för att ställa sina liv till rätta. De förtjänar statens fulla stöd.

Anmäl dig till Adams nyhetsbrev

Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

ANNONS