Ledaren för Socialdemokraterna i Botkyrka, Ebba Östlin röstades bort på ett medlemsmöte. Detta efter att hon ville stänga ABF:s fritidsgårdar som pekats ut som kriminella fästen. Ett femtiotal nya medlemmar, varav flera, enligt källor till Aftonbladet, med kopplingar till det kriminella Vårbynätverket deltog i ett medlemsmöte där Östlin röstades bort.
Under hösten 2022 ska medlemsantalet i lokalföreningen ökat betydligt. Misstankar väcktes om att det kan ha handlat om otillbörlig påverkan, vilket rapporterades upp till Stockholmsdistriktet. Men inga åtgärder vidtogs. I den konkurrerande falangen förnekas att kriminella element skulle vara inblandade och det hävdas att allt skedde i god demokratisk ordning.
Huruvida kriminella har utövat någon påverkan och om medlemsökningen är ”genuin” eller ett försök att kuppa organisationen återstår att se – ord står mot ord just nu. Östlin har förstås ett intresse av att uppgifter sprids som stärker hennes tes.
Oavsett hur det ligger till så skulle det inte vara förvånande om det fanns inslag av otillbörlig påverkan i Botkyrka. Det vore nämligen inte första gången.
Fem år sedan fick Moderaterna i Botkyrka ett erbjudande från miljöpartisten Ali Khalil att om de gav bygglov för en ny moské så skulle församlingsmedlemmarna uppmanas att rösta på Moderaterna, vilket enligt Khalil skulle kunna leda till maktskifte i den sedan länge S-styrda kommunen. Moderaterna nekade till erbjudandet.
Att den svenska partipolitiken utmanas på olika sätt är inte heller förbehållet Botkyrka. I Södertälje tycks det ha gått betydligt längre. I en polisrapport från 2020 om kriminellt belastade klaner beskrevs hur dessa hade gott om inflytande på samtliga nivåer i Södertäljes lokalpolitik: ”I vissa av de ledande familjerna [...] har medlemmarna valt att kandidera för olika partier för att säkerställa ett konstant politiskt inflytande på kommunal nivå. Nätverket har god förmåga att påverka de beslut som fattas på denna nivå.”
Utöver detta hade de inflytande på fastighetsmarknaden, bland arbetsförmedlare, på bank, sjukhus och myndigheter. Som polisen beskriver situationen betraktar sig inte klanmedlemmarna som kriminella utan som ”företagare”.
Lokaldemokratin i Sverige är sårbar i svenska utanförskapsområden. När en stor andel av befolkningen kommer från länder där demokratin är svag medan släkt- och klanlojalitet är betydligt starkare, då kommer konkurrerande styrelsesätt att uppstå.
Om en etnisk grupp, klan, släkt eller församling kan mobilisera väljare eller partimedlemmar blir de en maktfaktor att räkna med. Ignorerar partier sådana kollektiv förlorar de stöd. Men om de väljer att göra sig beroende av grupperna kommer de att behöva betala, på något sätt. Tjänster och gentjänster på en informell politisk nivå går på tvärs med det demokratiska styrelseskicket – som ska vara transparent. Men det är fullkomligt naturligt i stora delar av världen.
Många svenska politiker har lite aningslöst snubblat in i det multikulturella samhällets verklighet. Man har antagit att människor på något lite magiskt vis släpper sina kulturella och politiska normer när de anländer till Sverige. Men vad som i praktiken sker är att hemlandets praktiker och normer kan leva kvar. En del av dessa påverkar den lokala demokratin och politiken.
Medlemsantalet i de etablerade svenska partierna har varit vikande under flera decennier. Mindre lokalföreningar innebär att partiorganisationerna kan bli sårbara för kupper och infiltration. Men trots att antalet politiker minskar är partiernas ansvarsbörda oförändrad. En stor del av den svenska politiken utspelas lokalt, i kommunerna. Hur ett försvagat partiväsende ska bibehålla sin demokratiska legitimitet om det manipuleras och utnyttjas har ännu ingen gett ett bra svar på.
Anmäl dig till Adams nyhetsbrev
Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
