Förkortad arbetsvecka med bibehållen lön har blivit en av de hetaste politiska frågorna inför valet 2026, inte minst inom delar av arbetarrörelsen. Den drivs av starka röster inom socialdemokratin och ett av LO:s största fack: Kommunal.
Nu har Konjunkturinstitutet tittat närmare på de eventuella effekterna av kortare arbetstid på svensk ekonomi. Forskaren Jonas Kolsrud har analyserat konsekvenserna för ekonomin och medarbetarnas hälsa och välmående.
De som förespråkar förkortad arbetstid framför bland annat att det skulle kunna minska arbetslösheten genom att fler skulle kunna dela på jobben. Kolsrud landar i att den teorin inte håller. För att det ska fungera i praktiken krävs att det finns lämplig, utbildad personal inom arbetskraften som är villig att ta jobben.
Enligt Kolsruds beräkningar skulle Sveriges BNP per invånare sjunka om politikerna lagstiftade om en kortare arbetsvecka. Om arbetstidsförkortning infördes över längre tid och via avtal mellan arbetsmarknadens parter skulle det sannolikt innebära en mer utdragen och mindre tydlig negativ effekt för svensk ekonomi. Inte helt oväntat kommer Kolsrud fram till att långa och krävande arbetsdagar är negativt för hälsan, och att anställda värdesätter mer fritid.
Konjunkturinstitutets rapport belyser också hur arbetslivets förutsättningar har förändrats sedan pandemin. Den som har ett tjänstemannayrke har fått mycket mer frihet och flexibilitet. Det innebär också att skillnaderna mellan arbetares och tjänstemäns arbetsvillkor har ökat.
Den som har lyxen att jobba hemifrån kan passa på att lägga in en tvättmaskin under arbetsdagen. Man kan gå till frisören eller ta en långpromenad i samband med lunchen utan att chefen klagar. Dessutom finns det möjlighet att ”vobba” eller jobba hemifrån om man känner sig lite krasslig. Det är omöjligt för den som har ett klassiskt arbetaryrke inom exempelvis vård eller omsorg. Där har snarare kontrollen ökat i och med att arbetsgivare, med teknikens hjälp, fått fler sätt att övervaka medarbetarna och mäta deras produktivitet.
Det finns debattörer som menar att alla yrken har för- och nackdelar, och att den som vill ha förmånen att arbeta hemifrån i så fall får välja rätt yrke (Norra Skåne 25/8 2024). Men det här är en ny utveckling inom arbetslivet som bara har skett de senaste fem åren. Innan pandemin hade få tjänstemän privilegiet att kunna arbeta hemifrån.
Förut var tjänstemännen många gånger lika bundna till sina arbetsplatser som arbetarna. Fast de befann sig i ett stökigt kontorslandskap i stället för på ett verkstadsgolv eller ett äldreboende. Det går knappast att säga att den som valde yrke för 20 år sedan får skylla sig själva för att den inte valde ett jobb med mer flexibilitet.
Ojämlika arbetsvillkor mellan tjänstemän och arbetare, framför allt inom offentlig sektor, är ett av de bättre argumenten för att lagstifta om förkortad arbetstid. Kortare arbetsdagar skulle ge arbetare mer fritid och därmed mer frihet. Men om det är skillnaderna i arbetsvillkor man vill komma åt så kommer de att bestå även om politikerna klubbar igenom 30 timmars arbetsdag i riksdagen.
Forskaren Jonas Grafström på Tankesmedjan Ratio menar att möjligheten till distansarbete kan leda till att den som jobbar hemifrån tjänar flera tusenlappar i månaden jämfört med den som behöver arbeta på plats (DN 20/8 2024). Att jobba ifrån hemmakontoret innebär såväl tidsmässiga som ekonomiska vinster. Fyra av tio svenskar skulle tacka nej till ett jobb utan möjligheten till distansarbete, visar Grafströms forskning. Det kan alltså bli mycket svårare att rekrytera människor till arbetaryrken framöver eftersom de sällan erbjuder den typen av flexibilitet.
Utifrån det perspektivet vore det rimligare att försöka hitta andra sätt att kompensera den som inte kan arbeta hemifrån, både för att minska ojämlikheten och för att människor ska fortsätta söka sig till yrken där man måste arbeta på plats. Att lagstifta om en kortare arbetsvecka löser inte det problemet.
