Adam Cwejman: Kina: Ett land i kris

En kraschande fastighetsmarknad, kapital på flykt och demografiska problem ställer till det för kommunistpartiets globala ambitioner.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

De senaste decennierna har vi vant oss vid att Kina är en ostoppbar kraft som ständigt växer, blir rikare och spelar en allt större roll i vår värld. Landets ekonomiska framgång under 2000-talet är den största fattigdomsminskningen i mänsklighetens historia. Och det finns knappt något land i världen som undgått att påverkas av Kinas ekonomiska och politiska inflytande. Det syns – och märks – överallt.

En ofta återupprepad förutsägelse är att Kina som ekonomisk stormakt, och därför i någon mån även politisk kraft, snart kommer att gå om USA, den sista kvarvarande globala supermakten sedan Sovjetunionen kollapsade 1991.

Men datumet för Kinas kröning som global supermakt skjuts ständigt på framtiden. Frågan är nu om inte chansen till global dominans snarare har kommit och gått. För just nu genomlever Kina en kris som för utomstående och omvärlden kan vara svår att förstå men som på många sätt äventyrar landets framtid och framgång.

ANNONS

Orsaken till Kinas kris är paradoxalt nog densamma som skälet till framgångarna: Kommunistpartiet. Under 1980-talet svängde partiet under Deng Xiaopings ledning radikalt i synen på marknadsekonomin och landets roll i världen. Det gick inte, med marxismens och senare maoismens läror, lyfta landet på fötter. Det behöves en större ideologisk flexibilitet och förändring menade Deng Xiaoping.

Stora bondebefolkningar var inte önskvärda, landet skulle industrialiseras och bli en exportnation av rang. Vad som följde var en våg av urbanisering när den fattiga landsbygdsbefolkningen sökte jobb i de nybyggda fabrikerna. Den ekonomiska globaliseringen som svepte över världen under 1990-talet och framåt gjorde också sitt till, Kina fick en naturlig roll som centrum för mänsklighetens tillverkningsindustri. Billig arbetskraft, stora produktionsvolymer och en öppenhet för utländskt kapital var en framgångsrik kombination.

Men inbyggt i de ekonomiska framgångarna fanns också förutsättningarna för den pågående krisen. Den kinesiska befolkningsutvecklingen, de enorma satsningarna på fastighetsbranschen och exportberoende är nu det som utgör kärnan i dagens problem.

Det första, och största problemet, är också det som är svårast att göra något åt: demografin.

Kina är inte ensamt om att bekymmer kring befolkningsminskningen. Minskande födslotal är normen i stora delar av världen under 2000-talet. Men Kinas problem är särskilt allvarliga. Mellan 1980 till 2016 rådde den så kallade ettbarnspolitiken vilket helt ställde befolkningspyramiden på ända – andelen äldre växer år för år, samtidigt som andelen barn och unga minskar.

ANNONS

Trots att ettbarnspolitikens regler lättades avsevärt för åtta år sedan så är skadan redan skedd. Befolkningen minskade med över två miljoner 2023, vilket är en ökning från 2022 års minskning som var strax under en miljon.

En underutvecklad barnomsorg, obefintlig föräldraförsäkring, hög ungdomsarbetslöshet i kombination med mycket traditionella normer kring kvinnors roll i familjen är några orsaker. Andelen av befolkningen som är helt barnlös har ökat det senaste decenniet och antalet barn per kvinna är nere på rekordlåga 1,28. Det är en bra bit under det europeiska snittet som är 1,5 vilket i sig är en katastrofsiffra. Fram tills 2050 väntas den kinesiska befolkningen enligt FN minska med 109 miljoner personer. Sedan förra året är Indien världens folkrikaste land och avståndet i befolkning väntas växa länderna emellan.

I en tid då ökad befolkning kopplas samman med miljöbelastning och ohållbar konsumtion låter kanske inte minskad befolkning som något dåligt. Men för ekonomin, fastighetsbranschen, äldreomsorgen och ett lands tillväxtmöjligheter är en allt äldre befolkning och färre unga ingen bra kombination. Trots försök från kommunistpartiet att vända utvecklingen har ingenting lyckats.

Man ska alltid ta tvärsäkra demografiska förutsägelser med en nypa salt – men trenden är tydlig: Kinas befolkning kommer de närmaste decennierna att minska.

ANNONS

Det andra problemet är ekonomiskt. Många associerar det kinesiska ekonomiska undret med billig elektronik, massiva investeringar i grön energi och ständiga företagsuppköp världen över. Men en mycket stor, och ofta förbisedd, del av den kinesiska ekonomin har varit den kraftigt lånefinansierade fastighetssektorn. För många kineser har nybyggda lägenheter varit en av de huvudsakliga privatinvesteringarna och en tredjedel av alla lägenheter som byggts det senaste decenniet ägs av privatpersoner som köpt en andra lägenhet. Skälet är att många vill få en stadig hyresinkomst samtidigt som de förväntar sig att värdet på lägenheten ska gå upp.

Men hyresmarknaden har kollapsat tillsammans med många av de stora fastighetsbolagen. Det krisande bolaget Evergrande som 2023 inte kunde betala av räntorna på sina lån har av en domstol i Hong-Kong försatts i konkurs. Den spektakulära byggboomen som Evergrande var en stor del av under slutet av 2010-talet, till priset av 300 miljarder dollar i lån, är nu över.

Stora projekt är inställda, många nybyggen står halvfärdiga och en del fastigheter står – trots att de varit färdigbyggda i flera år – osålda. Miljoner av kineser som köpte in sig i Evergrande-projekt har förlorat hela sitt investerade belopp. Sammanlänkat med fastighetskraschen finns de många regionala bankerna som, påhejat av kommunistpartiet, stått för de billiga lånen och som nu kan dras med i fallet.

ANNONS

En krisande fastighetsbransch låter visserligen inte som ett unikt kinesiskt problem, det går knappast bra för kontorsfastigheter i USA eller nya bostadsrättslägenheter i Sverige. Men problemet är för Kina är betydligt djupare och allvarligare.

Det ser inte mycket bättre ut med den kinesiska aktiemarknaden. Länge var börsnoterade kinesiska aktiebolag antingen krångliga att köpa eller något som utländska pensionsfonder och investerare undvek. Men det förändrades under 2010-talet. Framgångsrika kinesiska bolag listades i Hong-Kong och via skalbolag i USA. Miljarder dollar flödade in i Kina och det verkade som att stora kinesiska techbolag som Tencent, Alibaba och JD skulle ta sin rättmätiga plats jämte sina amerikanska motsvarigheter som Microsoft, Amazon och Alphabet.

Men efter några års hausse är den förhoppningen grusad. Medan tidigare sömniga marknader som den indiska eller japanska rusat sedan kraschen 2022 har kinesiska aktier inte återhämtat sig. Köpte man aktier i Tencent, Alibaba eller JD för fem år sedan så har man idag gått back. Det amerikanska S&P 500-indexet, bestående av de 500 största amerikanska bolagen, har under motsvarande period ökat med ungefär 79 procent.

De ekonomiska problemen i Kina kan inte längre sägas vara någon övergående fas. Sedan den febriga toppen för världens aktiemarknader 2021 och den efterföljande kraschen har enbart den kinesiska marknaden undgått en återhämtning. Det återspeglas i mängden utländska direktinvesteringar i landet. 2021 slogs alla rekord då 344 miljarder dollar pumpades in i landet. 2023 var motsvarande siffra 13 miljarder. Samtidigt lämnade omkring 140 miljarder dollar landet. Den trenden ser ut att fortsätta under 2024.

ANNONS

LÄS MER: Så säljer vi oss billigt till Kina

LÄS MER: Begränsa Kinas makt i Sverige innan det är för sent

Kinas framgångar under 2010-talet var i stor utsträckning byggda på enorma statliga stöd, billiga lån samt förhoppningen att exporten ständigt skulle växa. Men ett förändrat globalt handelsklimat och nya politiska konflikter ställer till det för Kina.

Att den amerikanske presidenten Joe Biden inte bara ärvde utan även fördjupade föregångaren Donald Trumps aggressiva handelspolitik gentemot Kina har knappast förbättrat läget. Västvärlden har efter många års entusiasm kring ekonomiskt samarbete med Kina insett baksidorna.

Trots Kinas allvarliga kriser ska man givetvis inte räkna bort landet som global politisk och ekonomisk supermakt. Landet har en omfattande och framgångsrik tillverkning av alltifrån solceller till elbilar. Kina kommer inte att gå under eller återigen bli fattigt, välståndet är garanterat. Men Kinas ekonomiska segertåg inte är så självklart som vi för några år sedan utgick ifrån.

Anmäl dig till Adams nyhetsbrev

Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS