Sverige har ett av världens mest liberala regelverk för arbetskraftsinvandring. Reglerna tillkom i en tid när Fredrik Reinfeldts regering tillsammans med Miljöpartiet utformade svensk invandringspolitik. Det saknas krav på objektiv brist på arbetskraft i yrket. Det finns ingen arbetsmarknadsprövning. Och inkomstkravet för arbetskraftsinvandrare är satt till löjligt låga 13 000 kronor i månaden.
Resultatet av Sveriges liberala regelverk för arbetskraftsinvandring har blivit lönedumpning, skenanställningar och ökad invandring från utvecklingsländer.
Hittills i år har Sverige gett uppehållstillstånd till 40 000 arbetskraftsinvandrare och deras anhöriga. Bland de tio största yrkesgrupperna som fått uppehållstillstånd återfinns köksbiträden, hemservicepersonal, kockar och växtodlare.
Under de senaste åren har en politisk samsyn vuxit fram mellan riksdagspartierna, utom Centerpartiet och Miljöpartiet, att arbetskraftsinvandringen till Sverige måste regleras på ett rationellt sätt. Det finns helt enkelt inget behov av att flyga in diskare, nagelterapeuter och trädgårdsarbetare från andra sidan jorden.
Nyligen röstade riksdagen igenom ett förslag om att höja dagens inkomstkrav på 13 000 kronor till drygt 30 000 kronor. Ett högst rimligt förslag som förhoppningsvis följs av fler tillnyktringar och reformer av regelverket för arbetskraftsinvandringen till Sverige.
Men arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv har protesterat högljutt mot ett höjt inkomstkrav. Argumentet är att arbetskraftsinvandring krävs för att lösa kompetensbristen.
Och visst kan arbetskraftsinvandring vara ett viktigt verktyg för att lösa brist på högkvalificerad arbetskraft. Men när det gäller jobb som köksbiträden, hemservicepersonal och växtodlare så är det inte i Mongoliet, Pakistan eller Irak som svenska arbetsgivarna ska hitta sin personal. Kompetensen finns betydligt närmare - inte minst i Sveriges förorter.
Sverige har omkring 350 000 arbetslösa. Ännu fler jobbar ofrivilligt deltid. Dessa ofta nya svenskar förtjänar en chans till jobb och gemenskap i Sverige.
Nyligen tecknade LO, Svenskt Näringsliv och Unionen avtal om etableringsjobb. Det är en kollektivavtalsmodell som kombinerar arbete och utbildning. Målgruppen är långtidsarbetslösa och nyanlända. Syftet är att arbetslösa ska skaffa sig de kunskaper som krävs på svensk arbetsmarknad samtidigt som kompetensförsörjningen förbättras. Arbetsgivaren behöver bara betala halva lönen och staten bidrar med en kompletterande lön direkt till den anställda. Etableringsjobb ska som huvudregel leda till en tillsvidareanställning på heltid där den etableringsanställde arbetat. (LO 5/12).
Tack vare etableringsjobben får seriösa företag nu en unik chans att till en låg kostnad lära upp personal för att möta sina kompetensbehov. Nu är det är hög tid för Sveriges arbetsgivare att börja anställa arbetslösa nysvenskar, inte flyga in arbetskraft från andra sidan jorden.
LÄS MER: Jobbinvandringen öppnade upp för moderna slavhandlare
