Förra veckan meddelade Sahlgrenska universitetssjukhuset att alla medarbetare som inte kunde ta sig till jobbet på grund av snöovädret skulle få löneavdrag. Den som ville slippa löneavdrag fick antingen ta ut kompledigt eller semester (GP 9/1).
En liknande uppmaning gick ut till lärarna i Göteborgs stad: den som inte var på plats skulle få avdrag på lönen. Andrea Meiling, ordförande för fackförbundet Sveriges Lärare i Göteborg, berättade för GP att vissa lärare gick en och en halv mil i snön för att kunna ta sig till jobbet (12/1).
Samtidigt som lärare och sjukvårdspersonal behövde pulsa i snön för att slippa löneavdrag fanns det chefer och byråkrater i samma verksamheter som hade lyxen att kunna sköta sitt jobb från hemmakontoret, med en kopp kaffe och ett par varma raggsockor, utan att gå miste om något av lönen.
Det här belyser ett återkommande problem i det moderna arbetslivet: den tilltagande klyftan mellan tjänstemän och de som jobbar ute i verksamheten – oavsett om det rör vården eller skolan. Digitaliseringen har ökat ojämlikheten och har skapat två grupper på svenska arbetsplatser.
Den ena gruppen kan jobba hemifrån när andan faller på och ”vobba” i stället för att vabba. Den slipper ta en karensdag eftersom det oftast går att sköta kontorsjobbet från soffan även om man skulle bli rejält förkyld. Den andra gruppen måste vara på jobbet i ur och skur, har betydligt striktare arbetstider och har inget annat val än att vabba om ens snoriga treåring skickas hem från förskolan.
De distansarbetande tjänstemännen har ytterligare en fördel: de sparar tid genom att slippa ta sig till och från jobbet. Var tredje tjänsteman som distansarbetar sparar in restid som motsvarar en halv arbetsvecka eller mer i månaden, enligt en rapport från fackförbundet TCO. På ett år blir det hela fem arbetsveckor. Det blir många sparade timmar över ett helt yrkesliv.
Det är klart att vitt skilda arbetsvillkor på en och samma arbetsplats skapar en känsla av irritation och frustration. Det går inte heller att säga att den som har valt en yrkesbana som förutsätter att man är på plats får skylla sig själv.
Även om digitaliseringen har bidragit till mer flexibilitet för tjänstemän under de senaste decennierna var det först under pandemin som distansarbete blev ett självklart inslag i arbetslivet. Allt fler tjänstemän väljer numera arbetsgivare utifrån möjligheten att kunna arbeta hemifrån, enligt TCO:s ordförande Therese Svanström (Arbetsvärlden 20/4 2023).
Skillnaderna i arbetsvillkor mellan medarbetare som jobbar för samma arbetsgivare riskerar inte bara att leda till dålig stämning eller muttrande i korridorerna. Skillnaderna riskerar att leda till att kompetent personal väljer en karriär som yrkesbyråkrat framför att fortsätta som exempelvis lärare eller sjuksköterska.
Och när Göteborgs stad och Sahlgrenska behandlar sina medarbetare så här är det lätt att förstå varför även den mest dedikerade skulle kunna föredra en tillvaro som utvecklingsstrateg eller verksamhetsutvecklare.
