En dag innan årsdagen av Kristallnatten upprepas i en europeisk storstad scener inte olika det som skedde i Tyskland och Österrike 1938. En fotbollsmatch mellan det nederländska laget Ajax och israeliska Maccabi i Amsterdam slutade med att israeliska fotbollssupportrar jagades på gatorna och misshandlades.
Det handlade inte om fotboll och det var inte ajaxsupportrar som utförde handlingarna. Enligt uppgifter från den brittiska tidningen The Telegraph hade Ajaxsupportar tvärtom hävdat att de skulle ”utmana” demonstranter kopplade till antiisraeliska grupper om de kom nära Johan Cruijff-arenan där matchen ägde rum. Som svar hade polisen varnat Ajax-anhängare att inte konfrontera demonstranter.
Filmklipp som New York Post tagit del av visar hur grupper av unga män jagar och misshandlar israeliska supportrar. Daily Mirror återger händelser där en man blir avsiktligt överkörd av en bil, ett annat visar en stor grupp män som står och sparkar på en till synes livlös kropp. Vissa av offren ber och bönar, förklarar att de inte är judar för att undgå att bli misshandlade. I ett klipp som CNN tagit del av blir en man slagen samtidigt som förövaren skriker ”Free Palestine”.
Men, förklarar Dagens Nyheter, ”bilden av vad som hänt och vilken gruppering som gjort vad går kraftigt i sär”. Det beskrivs som ”bråk mellan propalestinska demonstranter och israeliska fotbollsfans”. Sveriges radio beskriver händelsen med ordet ”fotbollskaos”. Men det som skedde hade inget med fotboll att göra eller ordinära bråk mellan supportrar – rena lynchningar ägde rum på Amsterdams gator, motiverade av hat mot Israel och antisemitism.
Den nederländske premiärministern skriver i ett uttalande om hur ”Fullkomligt oacceptabla antisemitiska attacker mot israeler” ägt rum och att de skyldiga ska spåras och åtalas. Borgmästaren i Amsterdam inskärpte i ett uttalande att det inte finns någon ursäkt för det ”antisemitiska beteende” som syntes under gårdagen. Dessa tydliga fördömanden upprepades även av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som slog fast att antisemitismen inte har någon plats i Europa.
På fler än ett sätt påminner gårdagens händelser med det som skedde 2023 när Sverige mötte Belgien i en landskamp. Två svenska supportrar mördades då för att de var svenskar. Deras landslagströjor var det enda som krävdes för att en islamistisk terrorist skulle avsluta deras liv. Det handlade inte om fotboll eller huliganbråk utan om ren rasism – offren mördades för att de var svenskar, inte för något de hade sagt eller gjort.
Händelser av detta slag mobiliserar tyvärr inga stora massor av upprörda demonstranter som vill visa sin avsky inför rasism och extremism i Europa. Händelserna i Amsterdam och Bryssel betraktas inte som del av någon större rasistiskt eller samhälleligt problem. Det hade sett helt annorlunda ut om de svenska supportrarna mördats av en högerextremist eller om torsdagens händelser i Amsterdam vore begångna av anhängare till nederländska Frihetspartiet.
Det senaste årets alltmer öppna och ogenerade sympatiyttringar i Västeuropa för Hamas och Hizbollah har bemötts av ett stort mått av förståelse från de som annars varnar för rasism och politisk polarisering. Kanske förklarar det varför det är mer eller mindre riskfritt att uttala sig rasistiskt på ett visst sätt i offentligheten utan märkbara konsekvenser.
I slutet av oktober skanderades ”Khaybar Khaybar ya yahud” på Göteborgs gator i ett demonstrationståg som gick på Kungsportsavenyn.8 Detta är en antisemitisk ramsa som ursprungligen skrevs på 1980-talet av medgrundaren av Hamas, Ahmad Yassin. ”Khaybar” avser ett fältslag år 628 då profeten Muhammed massakrerade judar. Ingen greps. Sådana händelser är förstås ett förstadium till de lynchningar som ägde rum i Amsterdam.
Judar i Västeuropa har redan vant sig vid det här. Man är diskret, bär inte judiska symboler offentligt, visar under inga omständigheter öppet sitt stöd för något som har med Israel att göra.
Fotbollssupportrarna från Israel bröt mot denna för västeuropeiska judar grundläggande regel. Vissa kommer hävda att de israeliska supportrarna får skylla sig själva för att de var otrevliga och provokativa. Bland annat greps tio av dem innan matchen för störande av den allmänna ordningen. Men inget av detta motiverar den klappjakt som följde på alla som kunde misstänkas vara israeler.
För att förstå den moderna antisemitismen i Europa är det välgörande att läsa den norske historikern Johannes Due Enstad. I en studie av antisemitismen i Europa sedan 2018 fann han att det de starkaste orsakerna till en omfattande antisemitism i ett land var förekomsten av en kritisk opinion mot Israel och en stor muslimsk befolkning.
Detta, förklarade Due Enstad, ger stöd för hypotesen om en ”ny” antisemitismen som grundar sig på hat mot Israel. Den här insikten måste sätta sig för att man ska förstå att det som sker, i Göteborg, Amsterdam och London, inte är isolerade fenomen, de är delar av ett större problem för hela Västeuropa.
Anmäl dig till Adams nyhetsbrev
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
