Liberalerna i Göteborg vill sänka kommunalskatten med en hel krona (GP 28/4). Det skulle innebära en sänkning från dagens 32,6 till 31,6 procent (regionskatten inkluderad). I kommunala sammanhang är det ett radikalt förslag och det motsvarar 1,5 miljard kronor årligen i förlorade skatteintäkter för kommunen.
Att ett liberalt parti föreslår en skattesänkning är i sig inget konstigt. Det är också bra med en motvikt till Vänsterpartiets ständiga krav på skattehöjningar. Men Liberalernas utspel blir mindre imponerande när man tittar på hur skattesänkningen är tänkt att finansieras. Kommunalrådet Axel Darvik vill inte peka ut någon särskild verksamhet som han vill dra ned på. I stället ska avkastningskraven på de kommunala bolagen höjas rejält.
För att vara rakt på sak. Vad det innebär är att göteborgarna i förlängningen tvingas betala Darviks skattesänkning via högre avgifter: elräkningar, parkeringsavgifter, inträden, hyror och så vidare. I praktiken lär det innebära en skattehöjning för en hel del låginkomsttagare eftersom avgifter i regel beräknas i kronor, medan kommunalskatten beräknas i procent.
Liberalerna erkänner förstås inte detta. De hävdar att de kommunala bolagen i dag gör för stora vinster. Men det är ett resonemang som går stick i stäv med den styrande Göteborgsalliansens – där L alltså ingår – ständigt upprepade budskap att Göteborgs stad lider av ett investeringsunderskott. Behovet av nya skolor och äldreboenden är stort i Göteborg. Och det var bara några veckor sedan L, tillsammans med fem övriga partier, ingick en överenskommelse om att bygga en ny multiarena på Scandinavium-tomten samt Sveriges största badhus för mångmiljardbelopp.
Mot bakgrund av detta, samt stigande räntor och energikostnader för staden, är det inte särskilt trovärdigt att föreslå skattesänkningar och samtidigt låtsas som att det inte får några effekter. De överskott staden samlat på sig är enbart tillfälliga och effekten av försäljningar och statsbidrag.
Göteborg har i dag ett något högre kommunalt skattetryck än rikssnittet: 36 öre över. Det är ett skäl att inte höja skatten. En relativt rik storstad som Göteborg bör inte ligga över snittet. Men Det är samtidigt inte helt rättvist att jämföra Göteborg med exempelvis Stockholm som förvisso har ett lägre skattetryck men också en betydligt högre medianinkomst. Det kommunala skattetrycket avgörs nämligen inte i första hand av ideologisk-politiska överväganden utan av de ekonomiska förutsättningarna.
En väldigt stor del av den kommunala verksamheten är reglerad i nationell lagstiftning. Huvudstaden, liksom en del kranskommuner kan ha ett lägre skattetryck för att de har ett bättre skatteunderlag. Det Göteborg framför allt bör göra är att öka sysselsättningen bland sina invånare. I över två decennier har Göteborg haft en lägre förvärvsfrekvens än riksgenomsnittet, vilket är orimligt för en stor stad. Fler i arbete innebär också ökade skatteintäkter.
Den rimliga liberala hållningen är att slå vakt om den grundläggande välfärden, men samtidigt hålla nere de offentliga utgifterna för olika transfereringar och bidrag. De sistnämnda utgör en stor del av statens utgifter. För en stad som Göteborg handlar det om att prioritera kärnverksamheten och på olika sätt försöka minska socialbidragsberoendet, samt förstås en allmänt god hushållning med skattemedel.
Liberalerna behöver varje röst de kan få. Men att föreslå kraftiga skattesänkningar utan att trovärdigt förklara hur de ska finansieras, eller förhindras återkomma bakvägen via olika kommunala avgifter, är lite av att försöka sig på ett politiskt reptrick.
