Vad gör du om strömmen plötsligt ligger nere? Den frågan måste vi alla ställa oss nu. Bakgrunden är välkänd: Under vintern ökar efterfrågan på el. I år är situationen känsligare än någonsin då stora delar av Europa har mindre tillgång till energi än vanligt som en följd av Ukrainakriget och de stoppade gasleveranserna från Ryssland. I Sverige har vi ett betydligt sämre läge sedan två kärnkraftsreaktorer släkts ned för gott av den förra regeringen.
Risken för att Sverige drabbas av effektbrist är därmed förhöjd. Eftersom elnätet bygger på att det är jämvikt mellan hur mycket el som produceras och hur mycket som konsumeras vid varje given tidpunkt kan ett krisläge tvinga statliga Svenska kraftnät till en så kallad manuell förbrukningsfrånkoppling. Det innebär att vissa elkunder kopplas bort från nätet i form av ett kontrollerat strömavbrott. Detta för att undvika okontrollerade skador på elnätet.
Förra veckan bedömde Svenska kraftnät att risken för en sådan åtgärd är ”reell” i vinter. Regeringen har därför gått ut och uppmanat människor att spara på el för att på så vis dra ned efterfrågan och därmed minska risken för frånkoppling.
Det är kommunerna som avgör vilka verksamheter som kopplas bort efter ett poängsystem för hur viktig verksamheten är för samhället. Exakt hur prioriteringen ser ut är sekretessbelagt, men klart är att sjukhus och brandstationer har högsta prioritet och att hushåll och icke samhällsbärande arbetsplatser kommer längre ned.
Vill det sig riktigt illa och vädergudarna inte är med oss i vinter finns alltså en verklig risk för att de listorna måste plockas fram. Är vi förberedda på det?
Elektricitet är på många sätt grunden för det moderna livet. Den bara finns där när man trycker på lampknappen. Alla som varit med om ett strömavbrott vet hur hjälplös man kan känna sig när det plötsligt inte går att sätta på kaffebryggaren.
Men det är inte bara fikastunden som kan drabbas i ett verkligt krisläge. I Tyskland har centralbanken skaffat ett lager med extra kontanter på några miljarder euro. De tyska bankerna planerar för hur det ska gå att distribuera pengarna i ett läge där elen ligger nere. Man har också förberett sig på en situation där elnätet eller elproduktionen saboteras av främmande makt. Vid ett storskaligt elavbrott kommer det nämligen inte gå att betala med kort eller ta ut pengar från bankomaten. En sådan situation får inte urarta i plundring av matbutiker och allmänt kaos. Därför behövs krisplanering.
Det är viktigt att även vi i Sverige planerar inför värsta-scenarion, och det gäller samtliga politiska nivåer. Svenska kommuner måste förbereda sig på ett läge där elen är bortkopplad. Och då inte bara i teorin med det vanliga pratet om samordning och samverkan. Det måste finnas en konkret plan för exakt vad som ska göras när hemtjänsten inte kan värma mat till de äldre eller om samtliga spårvagnar står stilla och folk inte kan ta sig till samhällsviktiga arbetsplatser.
Det gäller även privatpersoner. Vi måste vara beredda på ett läge där hissar inte fungerar, där det inte går att blippa sig in i lägenhetshuset eller på jobbet och där mobilnätet ligger nere.
Att vi har hamnat där vi är beror i hög grad på verklighetsfrånvända energipolitiska beslut. Med en ansvarsfull politik hade vi inte hamnat i händerna på Putin och tvingats frysa inomhus. Att vi måste planera för strömavbrott på det här sättet är egentligen bisarrt. Men nu är det som det är. Förhoppningsvis kan både vi och politikerna lära sig något av det.
LÄS MER: Så sabbades den svenska elmarknaden
