Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Bild: Fredrik Sandberg / TT

Karin Pihl: Så sabbades den svenska elmarknaden

De svenska stamnäten har varit eftersatta under en lång tid. Därför får konsumenterna betala mer för elen - på sina håll hutlösa priser.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Elbristen i södra Sverige riskerar att bli akut. I veckan talade skånska regionpolitiker ut i ett desperat brev till regeringen: jobben och tillväxten hotas, och kunderna betalar hutlösa priser för sin elkonsumtion.

Enligt Tillväxtverket hotas mellan 3 000 och 19 000 jobb i Skåne fram till 2040 på grund av kapacitetsbrister i elnätet. Tidigare i år avslöjade Aftonbladet att Svenska kraftnät, det statliga affärsverket som äger stamnäten, mörkat vad som kan behöva ske vid framtida krisscenarion: hälften av alla anslutna kunder i syd skulle vid ett riktigt allvarligt läge tvingas kopplas bort från nätet och därmed tillfälligt bli utan el.

Att södra Sverige riskerar brist på el är inget nytt. 2013 kritiserade Riksrevisionen hur politiker och myndigheter hanterat den nya svenska elmarknaden, som avreglerades 1996. Styrningen av Svenska kraftnät har alltsedan verket bildades varit bristfällig. Svenska kraftnät har sedan åtminstone tidigt 2000-tal vetat om att Sveriges stamnät, som byggdes på 1930-talet, skulle behöva rustas upp. Ändå höll man sig under lång tid med treårsplaner. Anställda på Svenska kraftnät har larmat om behoven av investeringar, vilket inte hörsammats av ledningen.

De investeringar som ändå gjorts har inte varit transparenta. Regeringen har inte återkopplat till riksdagen om varför investeringar behövts, när de faktiskt gjorts och huruvida Svenska kraftnät lyckats uppfylla investeringsplanerna. Därtill har upprustningsarbete förhindrats av långa tillståndsprocesser.

Medan de svenska stamnäten stått och rostat har den svenska staten tjänat gott på Sveriges elkonsumenter. Svenska kraftnät är en myndighet som drivs som ett statligt affärsverk. Det har ett avkastningskrav på sig, vilket innebär att regeringen bestämmer hur mycket myndigheten får ta ut i avgifter från el- och elnätsbolagen. Riksrevisionen kommer fram till att Svenska kraftnät tagit ut alldeles för mycket betalt av företag som äger regionala nät och som nyttjar stamnäten, eftersom statens avkastningskrav varit omotiverat högt. Och var skickar elnätsföretagen kostnaderna? Till stor del till kunderna.

Som om det inte vore nog att de monopol-innehavande elnätsjättarna tar ut ständiga överpriser för sina tjänster och skickar överskottet vidare i form av koncernbidrag till moderbolagen.

Energimarknadsinspektionen, en statlig myndighet som övervakar svenska energiföretag, har gång på gång försökt att begränsa företagens överpriser, men förlorat i domstol. Den förre energiministern Ibrahim Baylan (S) stramade till slut åt reglerna varpå nätavgifterna sjönk med 20 procent.

Men hans efterträdare Anders Ygeman var inte sen med att riva upp de nya reglerna. Eon har fått ministern att gå med på att företaget får ta ut 8,4 miljarder kronor extra från sina kunder de kommande åren för att hålla en reservkapacitet (DN 11/7). En sorts kohandel mellan staten och näringslivet.

Konsumenterna får betala för statens bristande ansvarstagande. Barsebäck producerade sin sista kilowattimme 2005. Dittills hade kärnkraftverket varit södra Sveriges stabila källa till el. I samband med att kärnkraftverket lades ner började Svenska kraftnät att bygga den så kallade Sydvästlänken. Kraftledningen ska gå mellan Närke och Skåne, och på så vis ersätta förlusten av kärnkraften. Men bygget har försenats inte mindre än 19 gånger på grund av tekniska problem.

Upphandlingen av drift och övervakning av Sydvästlänken har varit som en parodi. Franska Alstom Grid, numera GE Grid, vann upphandlingen mot ABB. Många varnade för att Alstom/GE inte hade den kompetens av likströmsteknik som krävs, men eftersom företaget sänkte budet i sista sekund gick det ändå vinnande ur striden. Men kritikerna fick rätt: leverantören har varit så usel att Svenska kraftnät hävde avtalet 2014. Vilket i sin tur resulterade i att GE Grid stämde Svenska kraftnät. Det hela slutade med förlikning.

Hela länken skulle tas i drift i april 2015. Fem och ett halvt år senare är den fortfarande inte i bruk. Den kompetens som ABB byggt upp under åratal var inte en smula värd när en konkurrent presenterade ett billigare alternativ. Problematiska upphandlingsregler i kombination med dåligt omdöme och hos beslutsfattare är en farlig kombination.

Krisen i Sveriges kapacitetsförmåga att överföra el från norr till söder vittnar om hur fel det kan gå när politiker och myndigheter försummar kärnuppgifter, och vad som händer på en marknad med monopol och oklar ansvarsfördelning samt luddiga band mellan stat och marknad.

Medan den energipolitiska debatten handlat om huruvida subventioner till vindkraft är bra eller dåligt har elsystemets motorvägar försummats i åratal.