Nä, nu är det nog va? Vi sätter ner foten här. Pamela Andersons osminkade turné kändes pyttelite förlösande i kanske en vecka. Den veckan var i augusti. 2023. Alltså förra hösten. Innan Sverige hade gått med i Nato, innan Joe Biden blandade ihop Zelenskyj med Putin och Harris med Trump i en förtrollande munsoppa, före brat girl summer, före dricksdebatten, innan Stina Wollters nakenprogram annonserades och oljad blixt-snabbt sopades ur tablån, innan Kent blev grisch.
Ja, Kent blev plötsligt grisch och Pamela Anderson bjuds fortfarande in till tv-soffor för att prata om att hon slutade med smink förra året. Ja ja, det var en sorts bragd, ”Baywatch”-bruden som brukade vara själva sinnebilden av syntetisk sexappeal med läppenna mellan svalg och fontanell (för övrigt ungefär den mängd läppenna jag själv praktiserar) dök plötsligt upp på röda mattan med naket ansikte på Paris modevecka, 57 år gammal.
Det blev en miljard poster på sociala medier och en miljard kulturartiklar, om kvinnor, om hets, om åldrande och kalkonhalsar. Ja, hon ser ut som en sommardag i Florens men vi måste gå vidare nu? Väl?
Pamela berättade att hon aldrig känt sig mer levande, Drew kallade henne modig och slet av sig löshåret
Mycket vatten har runnit under broarna sen modeveckan i Paris 2023, men för Pamela har tiden stått still, onekligen omsorgsfullt dämpad av en perfekt mängd smakfulla fillers. Intervjuerna om hennes ”djärva beslut” fortsätter, ett år senare.
I augusti blev det ett stort reportage i Dazed och i slutet av oktober intervjuades hon av Drew Barrymore, igen om sitt nakna ansikte. Det var ungefär som man kan förvänta sig. Pamela berättade att hon aldrig känt sig mer levande, Drew kallade henne modig och slet av sig löshåret. Inget har känts mer koordinerat och oinspirerande.
Men ingen skriver sanningen. Och sanningen är att Pamela Anderson osminkade ansikte är en härskarteknik. Vet ni vad det luktar? Lilla tjejfan i mellanstadiet som fick alla att börja med mascara och sen slutade när alla börjat och sa: jag behöver inte mascara.
Och det stämde för hon hade glittrande fucking emeraldögon med långa ögonfransar som en hel ko. Sådär håller Pamela på. Hennes raska högerfint: Jag är 57 och osminkad och det är ändå alla andra som ser ut som gamla fötter i jämförelse.
I Dazed säger Pamela Anderson att ”sårbarhet är mer spännande än rock’n’roll.” Det var längesen rock’n’roll var särskilt spännande men låt gå
Ändå fortsätter skådespelet, alla låtsas att det är en feministisk seger, att det står något på spel. I Dazed säger Pamela Anderson att ”sårbarhet är mer spännande än rock’n’roll.” Det var längesen rock’n’roll var särskilt spännande men låt gå. Frågan är, är det så sårbart med perfekt hy och perfekt mängd fillers on top of perfekt symmetriskt ansikte?
Jag håller med Pamela i sak. Sårbarhet är spännande. Äkta sårbarhet är farligt och sällsynt och därför också en våt marknadsföringsdröm. Sårbarhet, eller en föreställning därom, har också fler användningsområden. Det kommer exempelvis väl till pass när man rebrandar sig från 90-talets främsta runkobjekt till modersfigur med blomma i håret som leder ett alldeles orunkigt matlagningsprogram.
För just det, det är på gång, Pamela Anderson är aktuell med det kommande veganska matlagningsprogrammet ”I love you”. Så Pamela har bränt upp sin pojkdrömspersona, eller ja, tagit bort henne med lite micellärt vatten på bomullsrondell och reser sig ur askan som en fräknig modersfigur i snickarbyxor och kimchi under naglarna.
Och alla vi andra gamla fötter? Ja, vi ska väl titta och laga veganska chimichangas eller vad det nu blir.
Läs mer i GP Kultur:
