Christoffer Steffanssons roman ”Loop” (2022) följer tre barndomsvänner på besök i hemstaden Borgå. Det är hiphop-entusiasten Carl, konstnären och konststudenten Diana och litteraturstudenten Samuel. Under en augustinatt samtalar de om minnen, vänskap, kärlek, musik och litteratur.
Bara hälften av män läser till vardags. Mest oroväckande är statistiken för unga mäns läsande. Det förklarar delvis varför män presterar sämre i skolan och i mindre utsträckning studerar efter gymnasiet. Det förklarar även varför unga män är i minoritet bland författare och kulturskribenter. Läsfrämjande insatser är såklart nödvändiga. Läsande måste uppmuntras och litteraturen tillgängliggöras. Samtidigt behöver den enskilda individen en anledning att plocka upp en bok.
I ”Loop” är Samuels väg in till litteraturen en som många litteraturintresserade sannolikt känner igen sig i. Samuel må känna en svåruttryckt dragning till namnen Borges, Kafka och Dostojevskij. Samtidigt innehåller hans läsande en tydligt framträdande fåfänga. Den status man i egenskap av beläst åtnjuter borde kunna motivera unga män att ta sig an litteraturen. Speciellt då underhållningsaspekten av läsning möter hård konkurrens från andra medier.
Jean-Paul Sartre var till det yttre mindre attraktiv, ändå drogs människor till honom.
Fåfänga är de flesta i varierande grad. Med åldern blir fåfänga förhoppningsvis något som man känner främst i förhållande till sig själv. Som ung uppstår det dock ofta i relation till omgivningen. En vilja att överträffa andra är inte nödvändigt av ondo.
Om Samuels läsande skriver Christoffer Steffansson: ”I kraft av att ha läst böckerna reste han sig mödosamt ovanför resten av mänskligheten och inkapslade något av författarnamnens lyster i sig själv”. Läsande blir ett sätt för Samuel att utmärka sig bland sin omgivning, något han gör genom att utsätta gymnasievännerna för långa anföranden om de böcker han läst.
I Ekonomibyrån diskuteras skönhetsindustrin, från hudvård till kirurgiska ingrepp. Trots en ekonomisk kris spenderar människor pengar på sitt yttre. Tänk om fåfängan som driver människor till att fila ner pannbenet i stället lades på att läsa Shakespeares samlade verk?
Jean-Paul Sartre var till det yttre mindre attraktiv, ändå drogs människor till honom. Det var på grund av hans intellekt, kompetens och självförtroendet nämnda egenskaper kommer med. Att vara en beläst person som med auktoritet kan tala om flertalet ämnen gör en mer attraktiv för sin omgivning än ett marginellt mindre pannben.
I ”Loop” avtar Samuels fåfänga och ersätts av ett genuint litteraturintresse. Det är en resa många känner igen sig i. Men om inte fåfängan till en början var med hade intresset aldrig uppstått. Christoffer Steffansson skriver: ”Hela denna charad hade Samuel insett vidden av långt senare, då han till sist kunde uppskatta Dostojevskij, Kafka och Borges /…/ Men han skulle inte nå detta stadium i utvecklingen om han inte först hade läst dem för att uppfyllas av deras aura”.
Dante Löfmarck är kulturjournalist.
Läs mer i GP Kultur:
LÄS MER:Hur ser unga författare på läskrisen?
LÄS MER:”SD-bögar” visar att ingen grupp är immun mot tidsandan
LÄS MER:Det behövs fler unga litteraturkritiker
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
