Göteborgs Universitet vid Vasaplatsen. Bild: Jonas Lindstedt

Jesper Ahlin Marceta: Sverige sviker den akademiska friheten

Medan andra länder kämpar för att skydda universiteten från politisk inblandning, går Sverige i motsatt riktning. Riksdagens beslut att stoppa utredningen om friare lärosäten är ett svek – och lämnar akademin sårbar i en tid då hoten mot fri forskning ökar och konspirationsteorier florerar.

Det här är en kommenterande artikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

ANNONS

Skyddet för den akademiska friheten i Sverige är bland de svagaste i hela Europa. Anledningen är att de flesta svenska universitet och högskolor är offentliga myndigheter. Myndighetsformen placerar lärosätena i en omedelbar beroendeställning gentemot den politiska makten, då de som alla myndigheter har till uppgift att verkställa regeringens beslut.

Kort sagt kan regeringen styra över verksamheterna på universitet och högskolor nästan som de vill. Huka dig, student! Dansa, forskare!

Regeringen har tidigare aviserat att den ska tillsätta en utredning om lärosätenas myndighetsform. Kanske finns det mer ändamålsenliga sätt att bedriva forskning och utbildning på – sätt som erbjuder starkare skydd för den akademiska friheten. Självständiga lärosäten, brukar man säga.

ANNONS

Socialdemokraterna har hållit emot. I en motion menar de att ”högskolesektorn inte ska privatiseras och utsättas för marknadsexperiment, varför ändrad organisationsform inte bör utredas”. I torsdags blev det klart att Sverigedemokraterna ställer sig bakom S. På onsdag, när riksdagen ska rösta om saken, kommer kammaren därför att säga nej till att utreda möjligheten till självständiga lärosäten.

SD vill naturligtvis att regeringen ska ha makt över forskning och utbildning. De menar att ”fler politiker borde lägga sig i” och varnar för att lärosätena annars skulle fyllas av ”en massa inslag av genusfrågor och annat woke” (DN 15/5). Tidigare i år frågade SD utbildningsministern om akademisk frihet ska ”inrymma undervisning i extrema och totalitära ideologier”.

SD vill naturligtvis att regeringen ska ha makt över forskning och utbildning.

Konspirationsteorin känns igen från USA. På bara några månader har Donald Trumps administration skakat om grunden för högre forskning och utbildning. Forskningsmedel har dragits in och universitet har tvingats styra om mål och metoder i enlighet med Trumps önskningar. Amerikanska PEN har satt ihop en lista med över 350 ord – som ”asexuell”, ”identitet” och ”rasism” – som i praktiken inte längre får användas av forskare när de söker finansiering.

När det väl går utför går det fort. Frågan om självständiga lärosäten torde på grund av Trumps blixtkrig mot lärosätena vara mer aktuell än på länge. Den handlar om huruvida universitet och högskolor ska vara regeringens marionetter eller inte. Om akademisk frihet.

ANNONS

Pratet från S om att ”privatisera” lärosätena och utsätta dem för ”marknadsexperiment” är förenklande i överkant. I Sverige finns flera typer av offentliga verksamheter där regeringen saknar inflytande, utan att de har förvandlats till McDonalds.

Våra domstolar är ett exempel. Public service ett annat. Båda visar att det är möjligt med institutionella konstruktioner som försvarar självständigheten gentemot regeringsmakten och integriteten gentemot det omgivande samhället.

Kanske skulle regeringens tilltänkta utredning ha kommit fram till en sådan konstruktion för svenska lärosäten. Det får vi nu aldrig veta. Skyddet för den akademiska friheten förblir svagt – och Sverige behåller sin plats i Europas bottenskikt.

Läs mer
Jesper Ahlin Marceta är skribent på GP Kultur. Han är verksam som journalist, författare och chefredaktör på tidskriften Svensk filosofi.
ANNONS