Från och med idag, den 2 juli, är det olagligt att säga att polisen ljuger.
Kanske låter det överdrivet, men det är faktiskt en möjlig tolkning av den kriminalisering av ”förolämpning mot tjänsteman” som röstades igenom i en blocköverskridande överenskommelse tidigare i vår.
Det är sedan tidigare förbjudet att utsätta tjänstemän för våld, eller hota dem. Det är det få som har invändningar mot. Med den nya lagen blir inte dock inte bara olagligt att förolämpa, utan också att rikta ”beskyllning eller nedsättande beteende” mot en tjänsteman, om beskyllningen varit ägnad att kränka tjänstemannens självkänsla eller värdighet.
Om du ska åtalas för att du kallat en handläggare på Migrationsverket för rasist eller pekat finger mot personen på Försäkringskassan som avslagit din ansökan om sjukpenning ska alltså bero på hur skör självkänslan är hos just den handläggare du fått.
De utgör representanter för det statliga våldsmonopol som i många fall har rätt att utöva faktiskt våld mot enskilda människor.
Varje tjänsteman har med den nya lagen getts möjlighet att dra dig inför rätta baserat på sina egna uppfattningar om vad som är kränkande eller ett hot mot självkänslan. Det är svårt att tänka sig en mer godtycklig lag än så.
Självklart ska personer som arbetar i den offentliga sektorn, ofta med låga löner och hård arbetsbelastning, ha det bra på jobbet. Ingen vill bli attackerad och förolämpad. Men det handlar trots allt om människor med befogenhet att besluta om omhändertagande av barn, utvisningar och fängelsestraff. Vi som samhälle har gett dem stor makt över andras liv.
De utgör representanter för det statliga våldsmonopol som i många fall har rätt att utöva faktiskt våld mot enskilda människor. Den här nya lagen är därför ett uttryck för en ny syn på samhällskontraktet, där det är folket som ska förtjäna statens och de styrandes förtroende, i stället för tvärtom.
Dessutom är risken att lagstiftningen missbrukas uppenbar.
Vänsterpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson Ciczie Weidby menade att man, när man röstat ja till lagen, har förutsatt ”att lagen tillämpas så att den inte strider mot helt vanlig yttrandefrihet.”
Problemet är bara att lagstiftningen i sig är en mycket kraftig inskränkning i just yttrandefriheten, en som vanligtvis mest förekommer i diktaturer och auktoritära stater.
Dessutom är risken att lagstiftningen missbrukas uppenbar. Lagstiftning ska inte, som Vänsterpartiet tycks tro, förutsätta tillämparnas goda vilja för att inte användas på ett skadligt sätt. Lagar ska stiftas på ett sådant sätt att möjligheten för en auktoritär regering att använda dem för sina egna syften minimeras.
Säkerhetspolisen, som varje år publicerar en sammanställning av sin bedömning av de hotbilder som finns mot och i det svenska samhället, har dessutom i årets rapport pratat om ”antistatliga rörelser” som ett hot mot Sverige. Är du antistatlig, lilla vän?
Leif GW Persson konstaterade i SVT:s Veckans brott, i samband med att lagen röstades igenom, att ”snart finns det ingenting av mänskligt liv som inte är straffbelagt. Vi behöver inte ens oroa oss för att hamna i en diktatur för den har vi så att säga själva skapat åt oss.” Det är snart bara att hålla med.
