Iran-kriget och blockaden av Hormuzsundet får direkta och dödliga konsekvenser för miljontals människor, långt utanför regionen. Enligt en färsk analys från FN-organet UNDP kan ytterligare 32 miljoner människor globalt försättas under fattigdomsgränsen på grund av kriget.
När en av världens viktigaste sjöfartsleder blockeras påverkas inte bara energimarknader och handelsflöden, utan även tillgången till humanitärt stöd i några av världens mest konflikt- och krisdrabbade områden. Sverige, och det internationella samfundet, måste omedelbart agera för att säkra en humanitär korridor genom Hormuzsundet.
Utsatta drabbas hårdast
Extrema prisökningar – bland annat har kostnaden för fraktcontainrar ökat med 316 procent – slår med förödande kraft mot humanitära organisationer. Som en direkt följd av kriget har exempelvis RESCUE:s verksamhetskostnader redan ökat med 50 procent. Resultat är att de människor som redan är mest utsatta drabbas allra hårdast.
Leveranser av medicinska produkter för behandling av svårt undernärda barn i Somalia har fastnat till följd av logistiska störningar. Förseningarna stoppar behandlingar som hade kunnat rädda över tusen barns liv. I Nigeria har bränslepriserna på kort tid stigit med nära 50 procent vilket gör generatorer för dyra att använda och begränsar sjukvården för människor i svår nöd. I Etiopien driver höjda transportkostnader upp matpriserna i områden där det redan råder svår matosäkerhet. I Jemen, som är beroende av livsmedelsimport för omkring 90 procent av matbehoven, hotar störningar i sjöfarten kontinuiteten i livräddande insatser.
Kostnaderna för det pågående Iran-kriget beräknas hittills uppgå till över 200 miljarder svenska kronor. Den summan hade kunnat ge 87 miljoner människor livräddande stöd och samtidigt bidra till att minska finansieringsgapet efter den senaste tidens dramatiska biståndsnedskärningar i USA och Europa. När krigets krafter är starkare än fredens är det de människor som redan lever i kriser och konflikter som får betala det högsta priset.
I Jemen, som är beroende av livsmedelsimport för omkring 90 procent av matbehoven, hotar störningar i sjöfarten kontinuiteten i livräddande insatser
Därför krävs nu ett tydligt politiskt agerande från Sverige och EU. En varaktig humanitär korridor genom Hormuzsundet måste etableras för att säkerställa att livräddande förnödenheter kan nå fram utan avbrott. Humanitärt bistånd kan inte tillåtas bli ett verktyg i väpnade konflikter.
Blockaden av Hormuzsundet visar vad som händer när krigets lagar inte respekteras. Alla parter i konflikten har en skyldighet att skydda civila och civil infrastruktur, inklusive tillgång till luftrum och sjöfart. Här bör Sverige ta en ledande roll och tillsammans med EU kräva att folkrätten efterlevs. Det är inte bara en fråga om geopolitik, utan om grundläggande mänsklig anständighet.
Anna Sundström, generalsekreterare International Rescue Committee (RESCUE) i Norden
