Bränder på återvinningsanläggningar och i insamlingsfordon ställer till med allt större skada. Problemen växer i takt med att allt fler produkter innehåller inbyggda batterier och elektronik. I snitt leder en avfallsbrand till viktigt meddelande till allmänheten (VMA) var sjätte vecka. Hela var åttonde VMA rör en avfallsbrand. I de allra flesta fall beror dessa bränder på felsorterade batterier.
Skälet är att el-avfall slängs i restavfallet eller i förpackningsinsamlingen, i stället för att sorteras som farligt avfall, batterier eller elektronik. När produkter sedan pressas ihop kan batterierna kortslutas och självantända.
Litiumbatterier är särskilt farliga. När ett sådant batteri knäcks kan det orsaka en kedjereaktion som i princip är omöjlig att stoppa. Värmeutvecklingen är omedelbar och kan till och med leda till explosioner. Personalen hinner inte fram med brandsläckare förrän förpackningsmaterialet, som batterierna gömmer sig i, är övertänt.
Det här är produkter som orsakar bränder, trots att de hade kunnat fylla sin grundfunktion utan inbyggda batterier
De felsorterade batterierna är en allvarlig miljöfara och ett växande arbetsmiljöproblem. Röken från batteribränder är giftig och förstör anläggningar, leder till kostsamma driftstopp och innebär i värsta fall livsfara för personal och räddningstjänst.
Det finns tusentals produkter med små, inbyggda batterier. De är dolda i prylar som vapes, blinkande skor eller gratulationskort som spelar en melodi. Det här är produkter som orsakar bränder, trots att de hade kunnat fylla sin grundfunktion utan inbyggda batterier.
Statistik visar att alldeles för få litiumbatterierna samlas in rätt. Mycket sparas i byrålådorna, och mycket sorteras fel. Alkaliska batterier, som AA eller AAA, hamnar oftare rätt men även här hamnar drygt en tredjedel fel.
Det är alltför få som känner till vilka faror felsorteringen kan leda till och att produkter med inbyggda batterier ska behandlas som farligt avfall och lämnas i särskilda kärl på återvinningsanläggningarna.
Skärpta krav
Om vi inte får stopp på bränderna från batterier kommer det snart att vara omöjligt att försäkra svensk avfallshantering. Resultatet blir att återvinningsaktörerna får betala notan för både fastighetsskador, sanering och extrainsatt personal.
Riksdagen bör nu agera på fyra fronter:
– Inför skärpta krav eller förbud mot engångsprodukter med batterier där batterierna saknar nödvändig funktion. Varje batteri som inte behövs är en potentiell brandrisk och bidrar till mer farligt avfall.
– Tydliggör regleringen av e-cigaretter. Sätt ned foten om vem som har ansvar för insamling och återvinning. Varje försäljningsställe måste redan i dag ta emot förbrukade vapes. Ansvarsfrågan måste bli lika tydligt som för annan elektronik.
– Inför pant på batterier. En nationell pant kan vara ett effektivt verktyg för att öka återlämning och minska felhantering.
– Avsätt resurser för ytterligare informationskampanjer. Konsumenternas kunskap om farorna med att slänga batterier fel behöver öka så att fler sorterar rätt.
Europeiska kommissionen har lovat att ökad batteriåtervinning är en prioriterad fråga och i väntan på ändrade EU-regler uppmuntrar de medlemsstaterna att gå före med åtgärder på nationell nivå. Det finns alltså ingen anledning för Sverige att vänta.
Svenska politiker behöver agera nu så att alla som jobbar på återvinningscentralerna, kör sopbilarna eller bor i närheten av en kommunal eller privat återvinningsplats kan känna sig tryggare. Det handlar ytterst om att skydda människor, miljö och samhällsinfrastruktur – och om att ta ansvar för ett system som i dag är på väg att bli ohållbart.
Helena Nylén, vd Näringslivets Producentansvar
Jan Troell, vd TMR
Tony Clark, vd Avfall Sverige
Ellen Einebrant, vd Återvinningsindustrierna
