Vissa personer med funktionsnedsättning kan inte arbeta alls, medan andra arbetar deltid. Många får sjukersättning, vilket ställer höga krav på att arbetsförmågan är delvis eller helt nedsatt. Vissa neurologiska eller reumatiska tillstånd kan medföra att den det berör successivt förlorar förmågan att arbeta. Kanske behöver man lämna arbetslivet i förtid eller kan inte arbeta med samma arbetsuppgifter eller i lika stor utsträckning som innan man blev sjuk.
För många utgör ideellt arbete eller politiskt engagemang en möjlighet att kunna bidra till samhället och samtidigt få tillgång till en gemenskap och ett sammanhang som man tidigare kanske hade i arbetslivet. Politiska partier, religiösa samfund och funktionsrättsförbund är beroende av att det finns personer som vill engagera sig och med erfarenhet och kunskap bidra till verksamheten. En minoritet av de som är engagerade arvoderas, ofta symboliskt.
Personer som har 100 procents ersättning tillåts enligt regelverket bara fem timmars ideellt arbete i veckan, om det kan likställas med förvärvsarbete.
Den grundlagsskyddade rätten till ideellt arbete och politiskt engagemang är dock inte självklar för den som har sjukersättning. Personer som har 100 procents ersättning tillåts enligt regelverket bara fem timmars ideellt arbete i veckan, om det kan likställas med förvärvsarbete. Varje timme måste anmälas till Försäkringskassan på förhand, åtminstone om sjukersättningen beviljades efter 1 juli 2008. Reglerna är ännu krångligare för den som har sjukersättning på deltid.
Lagen tolkas godtyckligt
Även om femtimmars regeln är tydlig, så verkar Försäkringskassans tolkning vara godtycklig och beroende av hur enskilda handläggare förstår regelverket. Handläggare tolkar inte sällan lagen som att en person med sjukersättning inte får ta på sig ett uppdrag som innebär ansvar eller som kan tolkas som drivande. Konsekvenserna av lagstiftningen är svåra att överblicka men talar sitt tydliga språk. Neuroförbundets senaste medlemsundersökning visar att medlemmar tackar nej till ideella och politiska uppdrag som tar mer än fem timmar i veckan med rädsla att det ska likställas med förvärvsarbete så att de förlorar sin ersättning.
Åtminstone ett 15-tal medlemmar runt om i landet har förlorat sin sjukersättning på grund av ideellt arbete. Reumatikerförbundets nya medlemsenkät pekar åt samma håll: ungefär sex av tio respondenter med sjuk- eller aktivitetsersättning känner oro för att mista sin ersättning vid ideellt arbete. Liknande vittnesmål delas av flera andra organisationer inom funktionsrättsrörelsen.
Effekten blir att personer, som med stöd i sin egen erfarenhet genom ideellt arbete skulle kunna bidra till en förbättring av levnadsvillkoren för personer i en liknande sits, upplever sig hindrade på grund av otydlig lagstiftning och snäva tolkningar från Försäkringskassan. Det är allvarligt för demokratin eftersom det påverkar funktionsrättsrörelsens resurser och därmed sammantagna möjlighet att agera för en förändring.
Det är allvarligt för demokratin eftersom det påverkar funktionsrättsrörelsens resurser och därmed sammantagna möjlighet att agera för en förändring.
Vi menar att ideellt arbete inte kan likställas med förvärvsarbete och måste skiljas åt i lagstiftningen. Förutom att förvärvsarbete styrs av ekonomiska incitament, finns motkrav som regleras i anställningsavtal. Arbetsuppgifter ska utföras efter givna ramar och vanligen inom en bestämd tidsram. Vid ideellt arbete kan individen själv styra både omfattning och tider i förhållande till sin egen situation, till begränsningar och till en varierande dagsform.
Vikten av engagemang
Vår syn på saken, som dessutom stöds av forskningen är tvärtom att ideellt arbete och politiskt engagemang ofta kan vara en väg tillbaka till ett aktivare liv, i vissa fall till arbete, och därför borde tolkas som en form av rehabilitering.
Från funktionsrättsrörelsen ser vi att reglerna kring ideellt arbete och politiskt engagemang är otydliga och svårtolkade. Trots att rätten är grundlagsskyddad, begränsas människor med funktionsnedsättning eller sjukdom att delta i föreningslivet och samhället på lika villkor som andra. Regeringen måste skyndsamt ta initiativ till en tydligare lagstiftning som betraktar ideellt arbete och politiskt engagemang för vad de är – en grundlagsskyddad rättighet för alla, som dessutom kan bidra till ett aktivare och mer hälsosamt liv.
Lise Lidbäck, förbundsordförande Neuroförbundet
Johan von Essen, professor i livsåskådningsvetenskap inriktning civilsamhällesstudier vid Institutionen för civilsamhälle och religion, Marie Cederschiöld högskola
Lotta Håkansson, förbundsordförande Reumatikerförbundet
Nicklas Mårtensson, ordförande Funktionsrätt Sverige
Mikaela Odemyr, ordförande Astma- och allergiförbundet
Anders Åkesson, ordförande Riksförbundet HjärtLung
