2025 inleddes med en säkerhetspolitisk smocka: Donald Trump upprepade sin strävan efter att USA tar över Grönland, och uteslöt därtill inte att ta till ekonomiska - eller militära - åtgärder för att så ska ske. Uttalandena har utlöst politiska chockvågor och omfattande processer som går ut på att försöka förstå vad Trump egentligen menar och vem som kommunikationen är riktad till - ett förfarande som blivit standardprocedur efter den tillträdande presidentens planerade presskonferenser såväl som spontana retoriska utfall.
Donald Trumps ord om Grönland ger upphov till en rättmätig oro. Att hota allierade och visa öppet förakt för internationell rättsordning är allvarligt. Likväl lämnar, som så mycket annat som sägs av den tillträdande presidenten, också dessa uttalanden utrymme för tolkning. Ur ett hänseende är Trumps intentioner emellertid glasklara: USA kommer att fästa, och fäster redan, en betydligt större vikt vid Arktis, någonting som exempelvis Danmarks utrikesminister uppmärksammade efter Trumps uttalanden. “..vi har en president som är på väg in i Vita huset och som har ett skarpare fokus på Arktis” sa utrikesminister Lars Løkke Rasmussen på en presskonferens.
Snabba omvälvningar
Ökat amerikanskt fokus på Arktis är en naturlig reaktion på de mycket snabba omvälvningar som just nu sker där, och som har betydande konsekvenser långt bortom regionen. I snitt sker uppvärmningen här fyra gånger snabbare än på resten av planeten. Detta får långtgående effekter för säkerhet och globala varuflöden.
Smältande havsisar och sviktande permafrost innebär att stora delar av Arktis öppnas upp. Bland annat möjliggörs etablerandet av nya sjöfartsleder liksom ny utvinning av naturresurser. Ryssland har satsat stora resurser på uppbyggnaden av såväl militär närvaro som civil infrastruktur i landets arktiska zon. Regionens växande betydelse har inte heller gått det kinesiska kommunistpartiet förbi. Sedan 2018 benämner sig Kina som “en nära arktisk stat”, och i oktober i fjol gick den kinesiska kustbevakningen för första gången in i Norra ishavet, för att patrullera vattnen tillsammans med ryska fartyg. Därtill har de båda länderna intensifierat sitt maritima övningssamarbete, inklusive övningar utanför Alaskas kust och i Norra ishavet.
Det är mot denna bakgrund som statsministerns uttalande om att Sverige varken befinner sig i ett krigs-eller fredstillstånd bör betraktas
Kina och Rysslands närmare förbindelser har också blivit tydliga i Östersjöregionen. Utöver att öva tillsammans i Arktis har de båda länderna också genomfört en gemensam marinövning i Östersjön.
I och med att det säkerhetspolitiska landskapet försämrats har agerandet i gränslandet mellan vad som kan klassas som krig och fred - den hybrida krigföringen - ökat. Den mest aktuella händelsen rör Eagle S, fartyget tillhörande den ryska skuggflottan som misstänks ligga bakom julhelgens kabelbrott i Finska viken. Ett annat nyligt exempel är det kinesiska fartyget Yi Peng 3 som gick från rysk hamn med en tidigare rysk besättningsman som i mitten av november rev av två undervattenskablar för internettrafik. I oktober 2023 drog också fartyget New Polar Bear, även det kinesiskt, ankare över en gasledning mellan Finland och Estland.
Ryska fiskebåtar
Mönstret går igen i Arktis. Månaden före starten på Rysslands fullskaliga anfall av Ukraina brast plötsligt en av de två fiberoptikkablar som förser Svalbard med internet och kommunikationer, däribland världens största kommersiella satellitstation som tillhandahåller essentiell observationsdata. Strax före kabelbrottet hade ryska fiskebåtar korsat området upprepade gånger. Några månader tidigare hade ett liknande händelseförlopp utspelats utanför norska Lofoten, där en undervattenskabel gått sönder efter att ryska fiskefartyg intensivt rört sig i området. Men också långt från våra nordliga breddgrader sker liknande händelser. Den taiwanesiska ögruppen Matsu råkade i fjol ut för kinesiska fartygsankare som under loppet av några dygn skadade de två kablar som förser ön med internet.
Tydliga måltavlor
Sammantaget utgör händelserna en tydlig upptrappning av hybridkriget, såväl i komplexitet och samordning som geografisk spridning. Det är mot denna bakgrund som statsministerns uttalande om att Sverige varken befinner sig i ett krigs-eller fredstillstånd bör betraktas. Det är också i detta sammanhang som Donald Trumps påtagliga intresse för Grönland och Arktis ska ses.
För Sveriges del har två av våra strategiska regioner, Arktis och Östersjön, blivit tydliga måltavlor för antagonistiska stater och andra aktörer. Tillsammans med allierade i Nato och samarbetspartners i EU och vårt närområde behöver vi rusta och planera vårt försvar på ett sätt som hanterar dagens komplexa säkerhetshot. Detta kommer kräva ett strategiskt agerande som kopplar samman olika regioner och aktörer och är berett att möta en uppsjö av hybridaktiviteter. Sverige behöver skyndsamt anpassa sig till denna verklighet, alldeles oavsett vad Donald Trump säger härnäst.
Anna Rennéus Guthrie, chef Frivärld
Katarina Tracz, vd Solomós Communications och senior fellow Frivärld
