Replik
18/7 Belöna inte trångboddhet – byt flerbarnstillägget mot ett avdrag
I mångt och mycket utgör den svenska borgerligheten en “one-trick pony”. Finns det ett samhällsproblem kan vi lita på att den Timbro-anstrukna högern kan lösa det genom att justera de ekonomiska incitamenten. Människan är trots allt en girig och lat varelse.
Christopher Oskarsson och Emil Moghaddams (KDU) gör oss inte besvikna. Orsaken till trångboddheten i våra utanförskapsområden hittar de i flerbarnstillägget. Avskaffar vi det är saken biff, är budskapet. Dessvärre missar de helt betydelsen av kultur och behovet av en aktiv socialpolitik med familjeplanering och sexualupplysning.
Det är klart att ekonomiska incitament kan ha påverkan och i sak håller jag med. Flerbarnstillägget bör avskaffas och ersättas med ett avdrag. Deras fokus på ekonomiska incitament är däremot enögt. Rådgör vi med några av storbankernas (SEB, Swedbank) kostnadskalkyler hamnar kostnaden för ett barn från 0 till 18 års ålder på sammanlagt 1,2 till 1,5 miljoner, inklusive berättigade bidrag. Med andra ord skulle flerbarnstillägget inte påverka det faktum att det är en rejäl nettokostnad att skaffa barn.
Utgår vi från att föräldrar är så pass ekonomiskt rationella som debattörerna gör gällande är det helt orimligt att tro att föräldrar saknar den här basala kunskapen. Att det föds många barn och att det resulterar i trångboddhet beror därför inte på ekonomi utan snarare kultur.
Mer familjeplanering och sexualupplysning
Ett faktum som många borgerliga debattörer fortsätter att glömma är hur den ansvarslösa invandringspolitiken påverkat Sverige. Men vi tar det en gång till. Invandringspolitiken har medfört att det i dag bor många människor från kulturer där makten över kvinnans sexualitet, kropp och barnafödande ligger hos någon annan än henne själv. Detta leder till ett högt barnafödande, stora familjer, fattigdom, att kvinnor hamnar utanför arbetsmarknaden och till trångboddhet.
Med enögd borgerlig politik kommer också enögda lösningar och slutligen magra resultat
Att reformera flerbarnstillägget kommer inte påverka denna maktordning. För att komma åt trångboddheten och fattigdomen måste samhället därför aktivt rikta och genomföra insatser inom familjeplanering och sexualupplysning till kvinnor och män i barnafödande åldrar, i synnerhet inom våra utanförskapsområden. Därmed kan vi påverka denna maktordning, förskjuta normer vilket på sikt leder till mindre men friskare, bättre utbildade och rikare familjer som klarar sin försörjning på egen hand.
Beslut i den här riktningen är redan på gång i Göteborg. Tyvärr var KDU:s moderparti Kristdemokraterna i Göteborg en av de partierna som motsatte sig hela idén med familjeplanering. Varken svenska folket eller göteborgarna kan därför förvänta sig att KD kommer att kunna genomföra verkningsfulla åtgärder som minskar trångboddhet och fattigdom. Med enögd borgerlig politik kommer också enögda lösningar och slutligen magra resultat.
Rasmus Ragnarsson (SD), kommunfullmäktigeledamot i Göteborg
LÄS MER:Doulorna i Lövgärdet: ”Ingen ska påverka hur många barn man har”