Nya beräkningar från Mäklarsamfundet visar att samhällsbärare, som poliser, lärare och sjuksköterskor, hindras från att köpa en vanlig bostad i Göteborg på grund av hårda krav på inkomst och amorteringar för att få lån. Istället för att återinföra amorteringskraven i slutet av augusti vädjar vi till bostadsministern att se över amorteringssystemet.
Allt fler inser att de nuvarande kreditrestriktionerna i praktiken förstärker utanförskapet på bostadsmarknaden. Socialdemokraterna i civilutskottet har föreslagit att amorteringsreglerna behöver ses över nyligen rapporterades det att fyra riksdagspartier (Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna) är öppna för att skrota det skärpta amorteringskravet.
Hindrar ensamstående
De argument som partierna framför handlar främst om att reglerna hindrar unga och ensamstående från att äga sin bostad. Men även vanliga löntagare drabbas, särskilt om de vill bo i någon av landets storstadsregioner.
Mäklarsamfundet har i en färsk undersökning låtit undersöka vad amorteringskraven innebär för bostadsköpare i vad vi kallar samhällsbärande yrkesgrupper: poliser, lärare, barnomsorgs- och vårdpersonal. Undersökningen visar att kreditsrestriktionerna försvårar för vanliga familjer, med vanliga inkomster, att beviljas bolån för att kunna köpa en normalstor villa eller bostadsrätt. Inget av våra hushåll med samhällsbärande yrken kan köpa en vanlig bostad i Göteborg, trots att de har sparat ihop till en kontantinsats.
Några exempel:
– En gymnasielärare och en sjuksköterska med ett barn, som tillsammans tjänar 75 900 kronor i månaden, kan inte få bolån för att köpa en genomsnittlig villa i vare sig Göteborg eller Kungsbacka.
– En undersköterska med ett barn som tjänar 28 900 kronor månaden nekas bolån för att kunna köpa en bostadsrätt med två rum och kök i både Göteborg och Kungsbacka.
– Ett polispar med två barn och en gemensam månadsinkomst på 69 800 kronor nekas bolån för att kunna köpa en genomsnittlig villa i Göteborg eller Kungsbacka.
– En fritidspedagog som tjänar 32 200 kronor i månaden kan inte få bostadslån för att köpa en bostadsrätt på ett rum och kök i Göteborg, men har råd att köpa en etta i Kungsbacka.
Vanliga löntagare
Samtliga exempel bygger på antaganden om vanliga inkomster och bostadsanspråk. De förklarar en bild som Mäklarsamfundets medlemmar, 86 procent av landets mäklare, länge har vittnat om – att vanliga löntagare blir allt ovanligare på bostadsvisningarna i landets storstadsregioner.
Tanken att försöka hålla tillbaka hushållens skuldsättning är god. Men tyvärr bidrar amorteringskraven till att hushåll med små ekonomiska marginaler hamnar i en värre ekonomisk sits. I många fall blir de hänvisade till att betala höga hyror på en osäker andra- eller tredjehandsmarknad, vilket gör det ännu svårare att spara ihop till en kontantinsats.
Det finns också risk att de i stället för bolån tar andra former av lån till betydligt sämre villkor. Enligt Finansinspektionens Erik Thedéen kan amorteringskravet på bostadslån ha bidragit till den kraftiga uppgången av blancolån (lån utan säkerhet till hög ränta).
Att begränsa möjligheten att få bolån, även för de som har mer än tillräcklig betalningsförmåga, uppmuntrar otrygga kreditformer
Möjligheten för vanliga löntagare att kunna få bolån är en välfärdsreform som har ökat jämlikheten. Lån mot en stabil säkerhet, som en villa eller en bostadsrätt, ger bättre lånevillkor än andra kreditformer. Att begränsa möjligheten att få bolån, även för de som har mer än tillräcklig betalningsförmåga, uppmuntrar otrygga kreditformer. Långsiktigt skapar det ett otryggt samhälle där få har möjlighet att bo lika bra som föregående generation.
När Märta Stenevi (MP) nyligen tillträdde som bostadsminister förklarade hon klokt att uppdraget inte bara handlar om bostadsbyggande, utan också om att skapa ett gott och tryggt samhälle. Om hon menar allvar bör hon som en första åtgärd säkerställa att amorteringskraven inte återinförs på samma utestängande nivåer som förut den 31 augusti.
Misslyckat system
I stället för att låta Finansinspektionen återinföra detta bevisligen misslyckade system, bör en nystart genomföras även inom bostadspolitikens område.
Märta Stenevi bör som nytillträdd bostadsminister ta chansen att tillåta samhällsbärarna att ta vanliga bostadslån till vanliga bostäder. Då kan vi både minska andelen otrygga blancolån och se till så att samhällsbärarna inte tvingas ut i bostadsmarknadens utanförskap.
Björn Wellhagen, VD Mäklarsamfundet