Västra stambanan invigdes 1862, samma år som det ikoniska fartyget USS Monitor sjösattes. Männen bakom respektive projekt var bröder, men fler paralleller än så är svåra att dra. Monitor sjönk redan samma år men Västra stambanan har i över 160 år burit en stor del av Sveriges ekonomi på sina spår. Nu håller dock kapaciteten på att sjunka till botten – och vi har inte råd att vänta längre.
Redan 2015 konstaterade Trafikverket att kapaciteten på sträckan Göteborg–Alingsås är maximalt utnyttjad och att det finns ett starkt behov av utökad trafik. Ändå saknades denna för Sverige viktiga investering i både den nationella infrastrukturplanen från 2018 och den från 2022. Det är ett misslyckande som Tidöregeringen kan rätta till när den nya infrastrukturplanen nu arbetas fram.
Flaskhals i regionen
Ett nytt dubbelspår mellan Göteborg och Alingsås är inte bara en angelägenhet för Västsverige, utan en avgörande pusselbit för hela Sveriges utveckling och konkurrenskraft.
Om Västra stambanan inte byggs ut riskerar flaskhalsen mellan Göteborg och Alingsås att skapa problem i hela det nationella transportnätet.
I dag trängs 240 tåg per dygn på de två spåren, vilket inkluderar SJ:s snabbtåg, Västtrafiks pendel- och regiontåg samt godståg på väg till och från Göteborgs hamn. Kombinationen av antalet tåg och att dessa har helt olika hastigheter leder till trängsel och förseningar där minsta störning snabbt fortplantar sig genom hela systemet. Ett nytt dubbelspår skulle inte bara möjliggöra fler avgångar utan även separera tåg med olika hastigheter och förbättra både punktlighet och kapacitet. Det skulle också möjliggöra för mer gods att transporteras på räls istället för att belasta våra vägar, något som är avgörande för att minska utsläppen.
Göteborgs hamn, som är Sveriges största, är knutpunkten för landets export och import. Genom sitt tågpendelsystem kopplar den samman 26 inlandsterminaler från Götaland till Norrland. Om Västra stambanan inte byggs ut riskerar flaskhalsen mellan Göteborg och Alingsås att skapa problem i hela det nationella transportnätet.
Den ökade efterfrågan på godståg, pendeltåg och snabbtåg kan endast mötas genom ytterligare ett dubbelspår.
Underhåll ska prioriteras
Från januari och drygt två år framåt kommer pendlare och godsägares tålamod att prövas ytterligare när ett av spåren växelvis kommer att vara avstängt för byte av fundament, stolpar och kontaktledningar. Trafikverket och regeringen har varit tydliga med att underhåll och renovering av den befintliga infrastrukturen ska prioriteras. Det är klokt, underhållet har länge varit eftersatt och det är nödvändigt och viktigt men kapacitetsbristen kan inte lösas med bara underhållsåtgärder. Även om upprustningen de kommande åren gör spåren till toppskick, räcker två spår helt enkelt inte till. I rapporten Järnvägssystemets kapacitetsutnyttjande 2023 konstaterar Trafikverket att kapacitetsutnyttjandet på sträckan Göteborg-Alingsås är 100 procent, vilket är högst av landet. Den ökade efterfrågan på godståg, pendeltåg och snabbtåg kan endast mötas genom ytterligare ett dubbelspår.
Västsverige är motor för Sveriges ekonomi, ansvarigt för en fjärdedel av landets varuexport, det betyder att sågade trävaror från Piteå ska trängas med pendlare från Partille in till Göteborg. För att regionen ska fortsätta driva landets tillväxt krävs infrastruktur som möjliggör både pålitliga varutransporter och kompetenstransporter - pendling. Utan dessa grundläggande funktioner på plats riskerar Västsverige att tappa fart – och det har Sverige inte råd med.
När den nationella infrastrukturplanen ska fastställas 2026 måste ytterligare ett dubbelspår mellan Göteborg och Alingsås finnas med. Det är dags att sluta vänta och börja bygga för ett Sverige som vill växa, resa och handla hållbart.
Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren
Adam Johansson (m), ordförande Västra stambanegruppen och kommunstyrelsens ordförande i Falköping
