Otryggheten växer i Sverige och en av flera förklaringar är de personrån som har sköljt över landet. Tyvärr är inte Västsverige förskonat, snarast tvärtom. För några dagar sedan skedde flera personrån inom ett dygn i västra Sverige. Tre rån inom en halvtimme i Göteborg där tre unga gärningsmän rånade och misshandlade brottsoffer.
I Alingsås blev en tonåring misshandlad och rånad, ett vittne såg tonåringen ligga skadad på marken i bara underkläder. Rånarna hade misshandlat tonåringen och rånat honom på mobil och kläder. Detta är förfärligt och sätter djupa spår i unga brottsoffer under lång tid framöver.
Samtidigt ser vi också hur brottsligheten sprider sig allt längre ned i åldrarna. De kriminella gängen tvekar inte att utnyttja barn så unga som bara tio år för att börja göra olika ärenden åt dem. Om kriminaliteten sedan fortsätter är det inte ovanligt att samma personer några år senare är djupt indragna i väldigt allvarlig brottslighet. Vi vet att de ungdomar som rånar andra på till exempel mobiltelefoner idag, är samma individer som kommer att skjuta på våra gator imorgon.
Kräver insatser
Det är helt avgörande att vidta kraftfulla insatser för att bryta gängens nyrekrytering av barn av ungdomar. Här behövs ett flertal olika reformer, inte minst en arbetsmarknadspolitik där det lönar sig att arbeta och utanförskapet minskar. Vi behöver också stärka skolans kunskapsuppdrag och understryka svenska språkets viktiga roll. Också föräldrarnas ansvar för sina egna barn måste uppvärderas, inte minst för att ge varje barn sunda normer och värderingar.
Men även med ett stärkt förebyggande arbete är det uppenbart att vi står inför mycket stora prövningar. Polisens har återkommande pekat på att gängens nyrekrytering är väldigt omfattande. När brott begås är det avgörande att rättsstaten ingriper både tidigt och tydligt. För det krävs att polis och åklagare ges rätt verktyg.
Det är mot den bakgrunden man ska se regeringens lagförslag om att sätta upp tvingande maxgränser vid häktningar. Syftet må vara gott, ingen vill att personer ska vara häktade onödigt länge, men om förslaget blir verklighet kommer det att allvarligt försämra möjligheten att utreda brott.
Flera remissinstanser är mycket kritiska, inte minst Åklagarmyndigheten som helt avstyrker förslaget. Motiveringen är att det inte är ovanligt att brotten begås av gärningspersoner som är under 18 år tillsammans med äldre gärningspersoner. I nämnda ärenden kan det vara förödande för hela brottsutredningen om häktningen behöver hävas ens för någon av de misstänkta.
Fler yngre kan utnyttjas
Som om det inte vore illa nog pekar Åklagarmyndigheten också på att skillnaden i häktningstider kommer att öka incitamenten för äldre kriminella att utnyttja och förmå personer under 18 år att begå eller ta på sig skulden för allvarliga brott. Detta anser även många andra remissinstanser, bland annat Justitieombudsmannen och Sveriges Advokatsamfund.
Polisen i både Stockholm och Göteborg uppgav att det rörde sig om hundratals barn som utförde handlingar för kriminella nätverk, det kunde innebära att transportera narkotika eller vapen.
Ekot, Sveriges Radio, rapporterade i december 2020 att fler unga rekryterades till kriminella nätverk. I sex av sju polisregioner fanns uppgifter om att barn så unga som 12 år rekryterades. Polisen i både Stockholm och Göteborg uppgav att det rörde sig om hundratals barn som utförde handlingar för kriminella nätverk, det kunde innebära att transportera narkotika eller vapen. Fyra av sju polisregioner uppgav att rekryteringen av barn ökat de senaste åren och att barnen blivit yngre.
I detta läge vill regeringen införa lagändringar som innebär ytterligare ökade incitament att tvinga unga till att begå brott. Var finns barnperspektivet?
Johan Forssell (M), rättspolitisk talesperson
Ellen Juntti (M), riksdagsledamot
