Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Ranstorp har bara varit docent i knappt fem år, men i offentliga sammanhang har han kallat sig “ledande expert på terrorism sedan 1990”, skriver debattören. Bild: Jonas Ekströmer/TT
Ranstorp har bara varit docent i knappt fem år, men i offentliga sammanhang har han kallat sig “ledande expert på terrorism sedan 1990”, skriver debattören. Bild: Jonas Ekströmer/TT

Ranstorp sprider extremisters propaganda som om den vore forskning

Magnus Ranstorp utger sig för att vara expert inom fält han inte läst in sig på, sprider extremisters propaganda som om den vore forskning, och sår misstankar och fruktan mellan grupper i samhället. Det, om något, är en fara för demokratin, skriver Mattias Irving, ordförande för Hjärta – troende socialdemokrater i Stockholm.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Efter ett kontroversiellt generalangrepp i DN på folkbildningsrörelsen i Sverige har den flitigt anlitade terrorkommentatorn Magnus Ranstorps gärning nu börjat synas i sömmarna. Ranstorp angriper regelbundet både mig och min lilla lokala S-förening i extrema ordalag, anklagar oss för sådant som att vi skulle vara en front för antidemokratiska islamister och för att ha inflytande över regeringen. Ranstorp måste börja granskas som opinionsbildare, inte bara bjudas in som expert.

Nu har journalisten Elina Pahnke skrivit en uppmärksammad genomgång i Aftonbladet Kultur av Ranstorps akademiska gärning, och den visar att han inte har fog för att kalla sig ledande expert inom fältet terrorbekämpning, än mindre uttala sig med auktoritet på andra områden, exempelvis folkbildning eller muslimsk tro.

Kontroversiellt urval

Pahnke nämner i sin text att en extern utvärdering har gjorts beträffande den akademiska kvaliteten på det som produceras på CATS, Centrum för asymmetriska hot- och terrorstudier, där Ranstorp är forskningsledare. Hon nämner även att utvärderingen är kritisk till den låga akademiska kvaliteten. Vad som inte kom med i texten är hur urvalet gjordes. Den granskande akademikern Bo Edvardson blev nämligen instruerad att titta på ett på förhand bestämt urval.

Ranstorps stora salafismrapport producerades under den granskade tidsperioden, men inkluderades märkligt nog inte i det utvalda materialet. I denna rapport använder Ranstorp ett stort antal ledartexter och blogginlägg som källor för sina påståenden. Bland annat nämner han högerbloggen Bulletins nya ansvarige utgivare Per Gudmundson hela 87 gånger som källa i frågor om extrema islamister. Gudmundson kan inte ens arabiska, utan använder Google translate för att bevaka militanta islamister. Detta problematiseras inte, och hade sannolikt blivit föremål för häftig kritik om artikeln inkluderats i Edvardsons urval.

Ranstorp använder återkommande högerlutande konspirationsteoretiker och välkända rasister som källa när han uttalar sig online. Bland annat har jag funnit dussintals länkar till bloggen Ledarsidorna (ägd och driven av partiledaren för högerpopulistiska Medborgerlig samling), där de bland annat påstår att det finns hemliga avtal mellan Socialdemokraterna och antidemokratiska islamister.

Ifrågasatt tankesmedja

Han har också vid upprepade tillfällen rekommenderat den antimuslimska tankesmedjan Middle East Forums propaganda till sina följare – bland annat en djupt osaklig rapport om organisationen Islamic relief. Denna grupp har stolt betalat stora belopp för att försvara den högerextrema aktivisten Tommy Robinson, grundare av den våldsamma antimuslimska milisrörelsen English defense league och medlem i vitmaktpartiet British national party. Varför sprider någon som kallar sig terrorexpert propaganda från rasister?

Ranstorp har bara varit docent i knappt fem år, men i offentliga sammanhang har han kallat sig “ledande expert på terrorism sedan 1990”, fastän han inte ens var färdig med sina studier förrän senare under 1990-talet. Det har inte gått att hitta några citat från Ranstorp i internationell press från så långt bak i tiden. Hur kan någon kalla sig för expert under en tid då han inte ens hade doktorerat ännu, och inte citerats i pressen?

I en intern utvärdering från 2019 beskriver sig Ranstorps arbetsplats CATS som väldigt nöjda med att fungera som en tankesmedja som inte vill bli ”för akademiska”. Det är svårt att se hur det går ihop, att man å ena sidan inte vill vara ”för akademisk” och å andra sidan öppet kallar sig ledande expert inom sitt fält.

Fina titlar

Dessvärre är ”expert” ingen skyddad titel. Det kan vem som helst kalla sig, och bli inbjuden till tv-sofforna. Ranstorp är dock expert i ett avseende, nämligen på att använda just fina titlar och uppdrag för att ge tyngd åt sina påståenden. Han har under sin gärning i offentligheten spridit grumliga anklagelser mot muslimska organisationer i civilsamhället, lyft upp diverse rasister och konspirationsteoretiker på nätet (exemplen är otaliga) som trovärdiga källor, och sedan haft mage att påstå att han arbetar för att skydda svensk demokrati mot infiltration från just extremister.

Istället utger sig Ranstorp för att vara expert inom fält han inte läst in sig på, sprider extremisters propaganda som om den vore forskning, och sår misstankar och fruktan mellan grupper i samhället.

Om man vill skydda det demokratiska tankeklimatet mot så kallad “extremistisk infiltrering” måste man också själv hålla de demokratiska principerna högt: hederlighet om vilken position man själv har, ärlighet i debatten och respekt för sina meningsmotståndare. Istället utger sig Ranstorp för att vara expert inom fält han inte läst in sig på, sprider extremisters propaganda som om den vore forskning, och sår misstankar och fruktan mellan grupper i samhället. Det, om något, är en fara för demokratin.

Mattias Irving, ordförande för Hjärta – troende socialdemokrater i Stockholm