Hundraårsgatan är inte ett enskilt undantag. Det är en följd av politisk konflikträdsla, ledarsvaghet och bristande uppföljning. Det är vad som händer när krav inte får ställas, när språkbrister ursäktas, när ansvar luckras upp i mångkulturell konsensus, skriver debattörerna. Bild: Jonas Lindstedt

Omsorgen har blivit en avstjälpningsplats för arbetslösa invandrare

Det som avslöjats om omsorgen på Hundraårsgatan är både onödigt och horribelt. Människor med hjärnskador lämnades i sin egen avföring, larm ignorerades, mediciner glömdes bort – mitt i Göteborgs stad. Men det mest upprörande är inte vad som hände, utan hur länge det tilläts fortgå, skriver Agneta Kjaerbeck och Sanda Anton Henriksson, Sverigedemokraterna.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS

I tre och ett halvt år pågick vanvården, mitt framför ögonen på chefer, nämnder och ansvariga politiker. Över 400 avvikelserapporter för tio inneboende. Det är inte en skandal, det är ett systemfel. Och det är ett systemfel som Sverigedemokraterna länge har försökt åtgärda.

2019 lade vi fram ett konkret förslag: En motion om språkkrav inom äldreomsorgen. Ett förslag som då röstades ner i nämnd efter nämnd, när den gick ut på remiss - av Socialdemokraterna med flera. Först efter medial uppmärksamhet bytte (S) fot.

Under 2020 röstades SD:s motion om att införa språkkrav inom äldreomsorgen slutligen ner när den nådde kommunfullmäktige - av samtliga partier utom Demokraterna. Socialdemokraterna lade därefter ett eget förslag om språklyft inom funktionshinder, fritidshem och förskola, men fortfarande, 2025, har några språkkrav inte implementerats i Göteborgs kommunala omsorg.

ANNONS

Gemensamt språk

Omsorgen i Göteborg har under de senaste 20 åren tillåtits bli ett enda stort integrationsprojekt, ett sätt att skyffla undan utrikesfödda ur arbetslöshetsstatistiken.

Vad väntar vi på? Ett gemensamt språk på arbetsplatsen är inte ett val, det är en förutsättning för trygghet. När personal inte kan kommunicera med varandra eller med brukarna, uppstår misstag. Allvarliga misstag. Det handlar inte om etnicitet eller bakgrund, det handlar om kompetens, ansvar och respekt för brukarnas liv och hälsa.

Men språket är bara en del av problemet. Ett större svek är tystnaden. Att chefer i Göteborgs stad som har larmat - ändå inte har fått genomslag. Att arbetsgrupper präglats av osund kultur, med inofficiella ledare som vägrar utföra arbetsuppgifter, utan att något händer. Att personal får sova på arbetstid, medan brukare med blödande liggsår.

Välfärden ska inte vara en plats för experiment eller undfallenhet

Hundraårsgatan är inte ett enskilt undantag. Det är en följd av politisk konflikträdsla, ledarsvaghet och bristande uppföljning. Det är vad som händer när krav inte får ställas, när språkbrister ursäktas, när ansvar luckras upp i mångkulturell konsensus.

Vi efterlyser ett ledarskap utan ideologisk ängslighet. Vi kräver att språkkrav införs skyndsamt i all kommunal omsorg – inte i framtiden, utan nu. Och vi kräver att chefer ges fullt mandat att agera vid missförhållanden.

ANNONS

Välfärden ska inte vara en plats för experiment eller undfallenhet. Den ska vara en trygg plats för våra mest utsatta. För det som skedde på Hundraårsgatan får aldrig hända igen.

Sanda Anton Henriksson (SD), ledamot förvaltningen för funktionsstöd i Göteborg

Agneta Kjaerbeck (SD), Vice gruppledare Göteborg

ANNONS