Svensk räddningstjänst är, enligt politikerna, under återuppbyggnad för att nå en målsättning om över 30 000 tillgängliga brandmän år 2032. Detta skall ske genom att civilförsvaret återaktiveras efter att ha varit nedmonterat under många år. Tanken är att de befintliga cirka 15 000 anställda inom heltids-, deltidsorganisationerna och brandvärn skall få sällskap av lika många civilpliktiga som kan bestå av tidigare brandmän, personer med likvärdig utbildning eller specialkompetens som kan behövas vid svåra oväder, speciella händelser eller ofred. Så är tanken i alla fall.
Vad är det då som säger att det kommer att finnas ordinarie brandmän inom heltid eller deltid/RIB när de civilpliktiga kliver in i organisationen? I dagsläget förlitar sig politikerna helt på att parterna sköter sig. Man låtsas som att allt är frid och fröjd och eventuella problem duckas för ”det är så bra i dag”.
För låga ersättningar
Vad som egentligen sker är att brandmän slutar sina tjänster på grund av dåliga arbetsförhållanden, dåliga arbetstider och för låga ersättningar som under många år lider av följderna av det förkastliga märket som förhandlas fram av industrins parter. Ett märke på till exempel 3 procent ger en hygglig löneökning om man har en lön på exempelvis 25 000 kronor och uppåt. Hur förklarar man då för de som jobbar som deltidsbrandmän/RIB att 3 procent på 30 kronor, som är den timersättning som en deltidsbrandman har före skatt för att vara beredd att åka på larm, ger en löneökning på några 10-öringar per timme. 10-öringen försvann som mynt för många år sedan men inom svensk räddningstjänst lever den kvar!
Nyligen blev avtalen klara för de drygt 5 000 heltidsbrandmännen. Här hade man kunnat åtgärda felen man gjorde när möjligheterna till dygnstjänstgöring förhandlades bort av andra fackförbund men så valde man att inte göra. Man kastade återigen heltidarna under bussen i stället för att stå upp för brandmännen. Just nu förhandlas RIB-avtalet som rör över 10 000 deltidsbrandmän och frågan är om arbetsgivarnas organisationer är intresserade av att förändra avtalet till ett modernt avtal som gynnar både de anställda och arbetsgivarna eller om man vill fortsätta krama märket och låtsas som att det regnar. Att personalen kan sluta på grund av missnöje verkar man inte bry sig om.
Man låtsas som att allt är frid och fröjd och eventuella problem duckas för ”det är så bra i dag”.
Skall våra fantastiska brandmän finnas kvar i en framtid måste nuvarande avtalsformer och styrningen av räddningstjänsten förändras i grunden. Steg ett är att ha en skälig ersättning som heltidsbrandman. Steg två är att göra om avtalsformen för deltid/RIB så att den motsvarar skälig del av en heltidslön då det faktiskt är så deltiden arbetar genom sin beredskap. Steg tre är att stå upp för den utomordentliga räddningstjänst vi har i Sverige genom ett branschavtal som försvarar det vi byggt upp under lång tid – en räddningstjänst som klarar allt från vardagsolyckor till avancerade händelser och som fått ett utökat uppdrag genom följderna av till exempel sprängdåd, skolskjutningar, effekterna av klimatförändringar och krig i vårt närområde.
Sebastian Lembke, Brandmännens Riksförbund, avdelning Räddningstjänsten Sydost
